Vikten av att ha en topptekare

I ett av våra första inlägg visade vi upp en graf över hur våra centrar har tekat under Elitseriesäsongerna. Det visade sig vara så att ju bättre de tekade, desto bättre gick det för laget. Ingen större skräll för oss som har en fetisch för tekningar. Det säger ju sig självt att det är enklare att starta med pucken än att behöva jaga den. Men den genomgången hade en klar brist.

Det enda som den sa oss var hur många procent som våra centrar tekade. Det blev lite klubben för inbördes beundran där vi kunde slå oss för bröstet när vi egentligen bara jämförde oss med oss själva. Idag utökar vi detta med att se hur AIK:s bästa tekare ligger till i konkurrensen med alla andra lag och deras bästa tekare. Frågan är alltså hur vi står oss i konkurrensen.

Vi kan väl erkänna att inlägget skrivs i affekt, då vi sliter vårt hår över AIK:s tekande under den här säsongen. Han som tekar överlägset mest (inte bäst) är Andreas Wingerli. Han närmar sig 700 tekningar, medan näst meste tekare just har passerat 400. Wingerli vinner under 45% av sina tekningar, men är ändå den som oftast sätts in då vi jagar i slutet av matcherna.

När vi ska försvara ledningen tekar Oscar Möller (vår bäste tekare). Vikten av att ha en riktigt bra, offensiv, tekare verkar underskattas kraftigt av Skellefteå AIK. Wingerli kan dra ner på konditionsträningen och lägga en timme om dagen på att teka. Observera att det här är inget påhopp på Andreas Wingerli, utan mer en kritik mot att tekningens betydelse verkar vara kraftigt underskattad, sett till de senaste åren. Att ha en center som är bland SHL:s bästa tekare är en viktig och vinnande ingrediens.

Idag tittar vi på de senaste tjugotvå säsongernas allra bästa tekare i serien där AIK befunnit sig och vi tittar också på de AIK:arna som placerat sig bland de tjugofem bästa tekarna det året. Vår tes är att man bör ha en högt placerad tekare som går in och vinner den där tekningen med en minut kvar. Om vi möter Frölunda och de leder med ett mål, kan de bara slänga in Joel Lundqvist. Han vinner tekningen och vips har halva tiden gått.

1999/00:

1. Mike Jickling, 63,09

12. Patrik Ekholm, 54,99

24. Pär Mikaelsson, 50,82

Vi befinner oss i Norra Allsvenskan, eftersom AIK inte kvalificerade sig till Superallsvenskan. Och det är inte så konstigt då nästan alla lags förstetekare har bättre siffror än Patrik Ekholm. Inget ont om Ekholm, som var vår ledande tekare under sina fyra säsonger.

2000/01:

1. Kim Cannerheim, 61,96

3. Kent Lindberg, 55,65

17. Patrik Ekholm, 49,84

21. Daniel Pettersson, 47,72

Fina siffror på Kent, men det var inte honom som man ville sätta in till matchens sista tekning i offensiv zon (gärna i egen zon dock). Våra två ledande centrar låg under 50% och då är det jobbigt att vinna hockeymatcher. 

2001/02:

1. Christian Eklund, 67,16

5. Patrik Ekholm, 55,93

Den här säsongen är ju omtalad och innebar ett par pinnhål högre upp för AIK. Är det en slump att den förbättringen sammanfaller med att vår främste tekare, Patrik Ekholm, befinner sig betydligt mycket högre upp i listan över topptekare? Vi tror inte det.

2002/03: 

1. Chris Marinucci, 62,50

5. Patrik Ekholm, 55,27

9. Brett Harkins, 53,15

13. Pär Holmqvist, 50, 82

18. Anders Fredriksen, 48,50

Både spets och bredd på tekarna med Ekholm som det fortsatta förstavalet, särskilt i egen zon, men att även Harkins levererade i tekningscirkeln innebar en skön avlastning, då det är orimligt att ta varenda viktig tekning i slutet av en match. Första året som vi tog oss till Kvalserien och bästa tekningsåret på länge.

2003/04: 

1. Anders Gozzi, 67,14

2. Steve Potvin, 67,11

11. Tomi Hirvonen, 55, 04

Snubblade nära Elitserien och ytterligare förbättrade tekare. Vi sätter inte likhetstecken mellan tekningar och framgångar, men det går ju inte att komma ifrån att med Potvin fick vi inleda med pucken 67/100 och med Andreas Wingerli 44/100. En skillnad på 23 puckstarter. Enorma siffror.

2004/05: 

1. Johan Jarl, 70,37

13. Jimmie Ericsson, 53,85

16. Tomi Hirvonen, 51,88

21. Pär Mikaelsson, 50,00

Ett stort steg bakåt, men i den här vevan hade AIK så starkt lag att tekningarna var en mindre faktor. Statistiken är också tagen från Superallsvenskan (liksom alla ovanstående år) och det var ju inte då det brände som allra mest. Mikaelssons siffror är lite missvisande, då han i slutet av en match måste ha legat en bit över 80% på ren vilja och kraft.

2005/06: 

1. Linus Stensson, 59,56

5. Brett Harkins, 56,18

11. Alexander Sundqvist, 55,21

Alexander Sundqvist! Det här var året som det äntligen hände och det här var säsongen som det bara var att sätta in Brett Harkins för att teka mot slutet av matcherna. I säsongens sista skede vann han allt, både offensivt och defensivt. Ingen Fredrik Öberg på listan, vilket överraskade.

2006/07: 

1. Jan Hrdina, 62,59

19. Fredrik Öberg, 53,16

En nivå upp, och ett jobbigt tekningsår för AIK. I regel hade de andra lagen en riktig topptekare, något som saknades för oss. En tydlig läxa, särskilt (eller kanske just därför) som vi huserade i bottenträsket. Men vi överlevde, och det gjorde oss starkare.

2007/08:

1. Jan Hrdina, 61,52

5. Fredrik Öberg, 54,56

Öbba må ha varit trettiofem år, men han förstod vad det innebar att som ett lag på nedre regionerna tvingas börja med att jaga puck. Hans sommarträning ägnades åt att stärka upp musklerna på underarmarna och vips så hade vi en topp fem-tekare i ligan. Vi tog oss till slutspel, men det var förtvivlat tomt bakom Öberg.

2008/09:

1. Andreas Karlsson, 65,56

7. Gabriel Karlsson, 56,90

Det här var året när Gabriel Karlsson slog personligt poängrekord och hans kedja med Söderström och Koskenkorva var Elitseriens bästa kedja i spel fem mot fem. Förklaringen har vi här. Det var otroligt skönt att kunna sätta in Gabbe, och bortsett från Potvins monstersiffror från 03/04, är det här det bästa en AIK:are hade tekat på många år.

2009/10: 

1. Michael Zigomanis, 63,32

14. Brad Moran, 53,47

20. Erik Forssell, 52,99

22. Yared Hagos, 52,19

Stabila siffror utan den där riktiga toppen. Vi var etablerade i Elitserien och vi var ett stabilt lag som vann fler tekningar än vi förlorade. Man skulle ju kunna döda för de här siffrorna på våra tre bästa tekare i år. Det här var annars det första året av många som Erik Forssell var en stor faktor.

2010/11:

1. Joakim Eriksson, 59,63

3. Fredrik Warg, 57,12

10. Erik Forssell, 55,29

20. Yared Hagos, 53,12

Första finalen och hög klass på våra tekare med två stycken topp tio. Ni som inte förstår vitsen med det här inlägget ska bara veta vilken trygghet som sprider sig när man har tekare av den här kalibern. Egentligen vann Petri Pakaslahti tekningsligan, men han spelade bara en match.

2011/12: 

1. Jason Krog, 60,86

3. Erik Forssell, 58,54

7. Pierre-Edouard Bellemare, 56,05

18. Joel Mustonen, 53,47

Som vi kan kan se så närmade sig nu våra tekare den absoluta toppen. Bellemare hade aldrig spelat center förut och berättade i en intervju att det kändes nervöst med tekningarna. Men istället för att bara hoppas att det skulle gå bra, så gav han sig den på att lyckas. Pierre har idag två SM-guld och är inne på sin sjunde NHL-säsong.

2012/13:

1. Erik Forssell, 60,26

6. Oscar Lindberg, 56,90

24. Martin Lundberg, 52,54

25. Pierre-Edouard Bellemare, 51,95

Egentligen blev Forssell tvåa och ”vår egen” Lucas Wallmark etta, men två spelade matcher räcker inte. Detta, liksom Wallmark, är dock en parentes. Det är absolut ingen slump att AIK vann SM-guld samma år som Forssell vann tekningsligan  ackompanjerad av Oscar Lindberg och våra övriga centrar.

2013/14:

1. Joel Lundqvist, 62,23

6. Jimmie Ericsson, 56,56

11. Erik Forssell, 54,69

16. Melker Karlsson, 53,19

19. Pierre-Edouard Bellemare, 51,99

Guldår nummer två och återigen fyra AIK:are högt uppe på listan. Man kan kanske tycka att Forre hade ett svagt år, men 54,69 är något som dagens AIK-centrar bara kan drömma om. Även Melker Karlsson visade att det går att lära sig och utveckla sitt tekande.

2014/15:

1. Sebastian Enterfeldt, 61,56

7. Erik Forssell, 56,97

10. Pär Lindholm, 54,86

14. Patrik Zackrisson, 53,57

AIK fortsatte att teka gudomligt och bäst av alla var återigen Erik Forssell. Femte raka finalen och att detta sammanfaller med våra bästa tekningsår sänder tydliga signaler. Och nu när vi har Forssell att tillgå, borde ett större fokus ligga på att förbättra tekandet. Inte minst när man ser hur statistiken ser ut.

2015/16: 

1. Daniel Sylwander, 63,49

6. Erik Forssell, 58,27

The golden years var över, och som en slump även de goda tekningsåren. Forssell bestod givetvis, men det här var hans sista säsong. I övrigt var det skralt och vi kan redan nu berätta att, med ett undantag, så har det inte tekats särskilt bra alls, av våra svartgula centrar.

2016/17:

1. David Ullström, 65,91

8. Erik Forssell, Malmö

Inte en AIK:are så långt ögat kan nå och den här säsongen var jobbig att följa. Inte bara för att vi inte var vana att åka ut tidigt i slutspelet, men även vad gäller att vinna tekningar. Det var vanligare att börja med att försöka erövra pucken än tvärtom.

17/18:

1. Fredrik Händemark, 62,84

4. Pär Lindholm, 58,34

5. Erik Forssell, Malmö

20. Matt Anderson, 53,85

Pär Lindholm gjorde en kanonsäsong och tekade riktigt bra. Tyvärr är han den senaste AIK- centern som har tagit sig in på topp 25-listan. Nu påstår jag inte att Lindholms tekande var det som ledde till SM-final, men däremot säger jag att om han hade tekat 51,04 så hade vi inte nått så långt.

18/19:

1. Joel Lundqvist, 61,24

8. Jimmie Ericsson, 55,56

16. Oscar Möller, 54,82

Visserligen två höga placeringar, med både Ericsson och Möller är ytterforwards som egentligen ska ägna sig åt annat. Skönt med två bra tekare att kunna använda i slutet av matcherna, men centrarna lyser med sin frånvaro. Det kanske inte spelar någon roll, tycker du. Men det ÄR viktigt med en ledande center som tekar bra, och det har vi saknat de senaste säsongerna.

19/20:

1. Fredrik Händemark, 61,52

15. Oscar Möller, 52,89

18. Tom Pyatt, 52,41

Och värre skulle det bli. Möller fick bränna mycket krut på att ta tekningar i boxplay och ta viktiga tekningar i egen zon. Tanken var då att han skulle åka och byta sen, men det var väl mer regel än undantag att det inte blev så. Således var Möller trött när det var dags för hans ordinarie kedja.

20/21: 

1. Joel Lundqvist, 63,55

13. Oscar Möller, 54,94

Just när det skrivs ligger AIK på tionde plats i den totala tekningsstatistiken med sammanlagda 48,69. Det kommer inte att ge oss ett guldfirande till våren. Tyler Morley är den enda centern som ligger över 50% och han är inte den som skickas in när det bränner till. Särskilt inte när han spelar i Cluben. En brist i den här undersökningen är givetvis att det saknas statistik från slutspelet, men grundserien lägger ju grunden till det. Bra tekningar = bra grundserie.