Att vara Skellefteå AIK-spelare är det finaste som finns. Det kan vi alla lätt enas om. Vi har i en hyfsat stor mängd inlägg matat ut diverse statistik över flest mål, poäng, utvisningsminuter. Bästa backsäsongerna har granskats. Tekningar. Flest poäng på en säsong. Det finns en djup statistik-brunn att ösa ur, men det finaste och bästa av allt har vi ännu inte presenterat.
Inte förrän nu. För det allra finaste är ju att ha spelat riktigt, riktigt många matcher för AIK. Då spelar det ingen roll om man är målvakt, back eller forward. Det är lika för alla. De som möjligtvis kan missgynnas är målvakterna, då deras statistik från tidigare år är ytterst bristfällig. Dick Andersson, exempelvis, står bokförd för 112 matcher, vilket givetvis är gravt felaktigt.
Men Dick hade ändå inte nått upp till kravet för att figurera i det här inlägget. Det krävs nämligen att man ska ha spelat minst 400 matcher för Skellefteå AIK. Med åren har det blivit fler matcher/säsong, så det blir ett ganska framtungt inlägg med de flesta spelarna från nutid. Vi bör också nämna att vi inte har räknat med matcherna från nuvarande säsong, vilket hade inneburit att även Oscar Möller hade tagit plats på listan. Det bör också nämnas att vi räknat med ALLA tävlingsmatcher, inklusive CHL och slutspel och allt.
För att komma upp till så många matcher krävs en hel del. Först och främst att man under en lång tid är tillräckligt bra för att spela i AIK. Men det kräver också ett klubbhjärta vilket alla på listan inte riktigt har. Av de femton spelarna med +400 matcher, är det endast fyra av dessa som varit AIK trogna genom hela karriären. NHL-spel och Ryssland får väl ses som okej, men byten till andra svenska lag känns trist. Det är dock inte det som vi ska fokusera på, utan glädjas åt våra mesta spelare genom tiderna.
15. Roland Stoltz, 402 matcher
361 Elitseriematcher
30 Division ett-matcher
11 Slutspels/playoff-matcher
Det är ingen liten hjälte vi börjar med. Från det att Stoltz flyttade till Skellefteå från Luleå 1975, var han AIK trogen under hela sin elitkarriär. Det 14 matcher långa gästspelet i Washington Capitals väljer vi (nästan) att bortse från. Lägg också till åtta år som ledare i föreningen, så är det inget snack om Rolle Stoltz betydelse för Skellefteå, och vice versa.
14. Johnny Forsman, 410 matcher
350 Elitseriematcher
29 Allsvenska matcher
30 Division ett-matcher
11 Slutspels/playoff-matcher
14:e plats på listan och nummer 14 hade Forsman på ryggen och 14 säsonger i svartgult blev det för en av AIK:s stora. Johnny kom till oss tjugo år gammal och här blev han kvar hela sin karriär. Det var inte förrän vi åkte ur 1990 som bensinen tog slut och en hjälte lämnade oss, efter att ha spenderat en hockeylivstid i Skellefteå AIK.
13. Daniel Pettersson, 428 matcher
56 Elitseriematcher
100 Allsvenska matcher
232 Division ett-matcher
40 Playoffmatcher
Ska man vara lite (mycket) elak så var Danne Petterssons karriär nästan förgäves. Han etablerade sig i samband med att vi åkte ur Elitserien och stannade kvar under alla år som vi etablerade oss som förlorare i Division ett, och just när allt vände la han av. Men så ser inte vi alls på saken. Under fjorton år gav Daniel Pettersson oss hopp. Han var ju given andracenter när vi skulle gå upp! En spelare som gjort hela sin karriär i AIK förtjänar alla hyllningar.
12. Johan Ramstedt, 474 matcher
84 Elitseriematcher
230 Allsvenska matcher
103 Division ett-matcher
57 Playoff-matcher
På ett sätt blev Ramstedt den enda riktiga kvarlevan från förr. Han fanns med i laget vid konkurshotet och över tio år senare lyckades han äntligen etablera sig som en Elitseriespelare i sitt älskade Skellefteå AIK. Han var supertalangen som inte nådde sin fulla potential, men istället nådde han något mycket finare än så. Johan Ramstedt nådde längst in i våra hjärtan och har stannat där, långt efter sina tolv säsonger.
11. Anders Söderberg, 486 matcher
314 Elitseriematcher
80 Allsvenska matcher
92 Playoff/slutspelsmatcher
2004 dansade Anders Söderberg in på pigga ben, och stod för en skridskoåkning och puckbehandling som vi inte sett maken till sedan Patrik Westerback. Åtta år senare var Söderbergs ben lika pigga, men han föll bort ändå, dels på grund av ålder, men framförallt eftersom en stor mängd juniorer tryckte på underifrån. Antos var 28 år när han kom hit, men hans fantastiska tid i Skellefteå gör att han känns mer som AIK:are än Modo:it.
10. Joakim Lindström, 494 matcher
385 SHL-matcher
89 slutspelsmatcher
20 CHL-matcher
På den virtuella listan ligger Jocke på åttonde plats (innevarande säsong är ej medräknad) och kommer att avancera ytterligare med tanke på att han har kontrakt ett år till. Genom åren kan man ju inte direkt påstå att Lindström har varit AIK trogen, utan han har lämnat oss tre gånger, men har varje gång återvänt och insett att det är här han ska vara.
9. Göran Lindblom, 510 matcher
400 Elitseriematcher
18 Allsvenska matcher
62 Division ett-matcher
19 Division två-matcher
11 Playoff/slutspelsmatcher
Som synes har Göran Lindblom varit överallt med AIK. Från Division två till Elitserien. Från SM-guld till degradering. Tanken på att lämna fanns aldrig och det är svårt att hitta någon med en finare AIK-karriär. Ska man omsätta Görans tid i Skellefteå till nutid hade han nog legat i topp, men det begränsade matchandet på 70- och 80-talet gör att han fick nöja sig med drygt 500 matcher.
8. Martin Lundberg, 527 matcher
402 SHL-matcher
105 Slutspelsmatcher
20 CHL-matcher
För det är ju inget snack om att Göran Lindblom är mycket mer AIK:are än vad Martin Lundberg är. Och då syftar vi inte bara på Martins val att spela för en annan klubb, utan att Göran gjorde dubbelt så många säsonger som Lundberg. Martins karriär startade annars fint och vi trodde absolut att han skulle bli Skellefteå trogen hela karriären, men nu blev det som det blev. Ett stort mål är att han ska åka ut från topp tio-listan. Jocke Lindström är förbi och Oscar Möller kommer också att lyckas.
7. Niclas Burström, 537 matcher
402 SHL-matcher
101 Slutspelsmatcher
34 CHL-matcher
Burström har alla möjligheter att vara förste AIK:are att nå 1000 matcher. Just trettio år fyllda och egentligen drygt 30 matcher fler än vad vi redovisar här. Nisse bör ha minst fem fina säsonger kvar i kroppen. Han har gjort ett par utflykter, varav en svårförståelig, men skriver han nytt kontrakt efter den här säsongen kan vi nog räkna in honom resten av hans karriär.
6. Adam Pettersson, 567 matcher
444 SHL-matcher
79 Slutspelsmatcher
44 CHL-matcher
Det blev en otroligt fin AIK-karriär för Pettersson, men som vi skrev i inledningen krävs det också att man är tillräckligt bra för att bli kvar länge. Och hade Adam nått upp till den potentialen som vi alla tänkte att han hade, så hade han givetvis varit kvar. Men hans begränsningar i offensiv zon ledde till att han istället hamnade i Brynäs. Romantikerna bland oss tänker att han kanske kommer tillbaka, men det känns som ett långskott. (Vilket ju Pettersson saknar.)
5. Erik Forssell, 574 matcher
443 SHL-matcher
119 Slutspelsmatcher
22 CHL-matcher
Erik Forssells Löven-äventyr är så bortglömt och förlåtet som någonting någonsin kan vara. Dels på grund av avskedet från Löven, men framförallt tack vare hans enorma insatser för Skellefteå AIK. Inte minst säsongen 14/15, då han som ensam ledande forward kvar, levererade sitt livs säsong. Det hade blivit två år till i AIK, om vi inte hade svikit honom och helt obefogat skickat iväg honom till Malmö. Det hade räckt till topp tre på vår lista.
4. Pär Mikaelsson, 590 matcher
4 Elitseriematcher
256 Allsvenska matcher
287 Division ett-matcher
43 Playoff-matcher
Kallas man Mr AIK, så har det aldrig varit aktuellt med ett klubbyte. Pär Mikaelsson var med på exakt hela ökenvandringen och tyvärr höll inte kroppen när det var dags att nå fram till oasen. Men den historien har sin absoluta charm och gör på ett sätt legenden Pär Mikaelsson ännu större. Det känns också helt självklart att han betalar för sitt ståplatskort, trots att AIK garanterat skulle bjuda på det.
3. Pontus Petterström, 642 matcher
351 SHL-matcher
154 Allsvenska matcher
113 Playoff/slutspelsmatcher
24 CHL-matcher
Topptrion har gjort precis samma resa. De var med när AIK gick från utmanare till stark kandidat till att nå Elitserien, de var med vid etableringsfasen och var med vid de dubbla SM-gulden. Samtliga lämnade också AIK under en period för att hitta sig själv eller tjäna mer pengar. I Pontus fall gav nog åren i Linköping honom några extra säsonger här, då han hade kört fast lite grann då han lämnade.
2. Jimmie Ericsson, 834 matcher
518 SHL-matcher
126 Allsvenska matcher
168 Playoff/slutspelsmatcher
22 CHL-matcher
Jimmies största miss i hockeylivet var att gå miste om avancemanget till Elitserien. Men även han är ju mänsklig och började misströsta när vi två år på raken missade på ett minst sagt spektakulärt vis. En annan sak som grämer honom är naturligtvis skadan som avslutade karriären. Utan den är det inte helt orimligt att han skulle ha kunna leda även den här listan.
1. Fredrik Lindgren, 950 matcher
521 SHL-matcher
217 Allsvenska matcher
182 Playoff/slutspelsmatcher
30 CHL-matcher
Det här är den listan man helst av allt skulle vilja leda. Att vara den spelaren som har gjort flest matcher genom tiderna innebär en sådan ära att det knappt är greppbart. Men det går ändå inte att komma ifrån Lindgrens tre utflykter. Utan dessa hade han varit uppe närmare 1100 matcher. Rekord är ju till för att slås, men det känns svårt för någon att komma upp i Fredrik Lindgrens 950 matcher. Niclas Burström ligger bäst till av nu aktiva spelare, men behöver nog sju säsonger till för att nå den meste AIK:aren genom tiderna; Fredrik Lindgren.
Irrelevant kanske för det här inlägget, men här finns lite, lite till info om Dick Anderssons matcher under 90-talet: https://www.hockeydb.com/ihdb/stats/pdisplay.php?pid=87022
SvaraRaderaOm nu HockeyDB's uppgifter stämmer dvs.
5 assist säsongen 1999/2000...?
Information om Dick Andersson är aldrig irrelevant!
Radera