Fortsätt till huvudinnehåll

AIK:are vi minns - Fredrik Warg


Fredrik Warg valde en annan väg än den vanliga. Det vill säga att i tidig ålder lämna sin moderförening (i Fredriks fall Boliden) för att flytta till AIK något år innan juniortiden. Men 1995 var som bekant AIK inte bästa alternativet om man skulle maxa karriären.

Istället gick flytten till Modo, redan som 16-åring, för att gå hockeygymnasiet. Under flera år fantiserade vi om att kusinerna Warg och Jonte Hedström skulle flytta hem, men Warg verkade först vilja utforska hela Norrlandskusten. Modo, Örnsköldsviks SK, Björklöven, Sundsvall och Timrå var destinationer under en ganska brokig resa, som ändå ledde till landskamper och VM-spel två gånger.

Till slut flyttade ”hemmasonen” äntligen hem, vilket nog mer talade om AIK:s status i Elitserien än Fredriks akuta hemlängtan. Warg, Moran, Forssell och Lundberg var en stark centerkvartett, men Warg var svårplacerad i kedjehierarkin och lyckades för tionde gången på elva SHL-säsonger inte gå plus i plusminus-statistiken. Var han verkligen den förstecentern vi tänkt oss?

Ett år senare hade AIK tagit sig till sin första SM-final på 33 år. Fredrik Warg hade gått plus i statistiken och han hade spelat i SHL:s bästa kedja, flankerad av Jocke Lindström och Mikko Lehtonen. Dessutom låg ett nyskrivet KHL-kontrakt på bordet.

Till slut blev det Skellefteå. Hur var det att komma hem?
Jätteroligt! Familj och vänner på läktaren varje match och jag kände att klubben verkligen trodde på mig.

Hade det varit aktuellt att komma till Skellefteå tidigare?
Ja, vi hade pratat under några år, men när det var som mest aktuellt valde jag att stanna i Elitserien och flyttade istället till Timrå. Det var där karriären verkligen tog fart.

När du kom till Skellefteå var flera unga jättetalanger på väg upp i karriären. Vem imponerade på dig mest?
Oj, det är svårt att peka ut någon särskild av alla som var med. David Rundblad, Tim Erixon, Adam Larsson, Melker Karlsson med mera. Men ska jag välja någon blir det Adam. 16 år och fullfjädrad elitserieback var imponerande. Jag kommer ihåg när han började träna med oss på sommaren. Starkast och snabbast. Det måste ha stått fel i passet.

Din andra säsong spelade du center mellan Lindström och Lehtonen. Vilken var din roll i kedjan?
Jag skulle ligga bakom de två enormt skickliga spelarna. Ta defensivt ansvar och jobba mycket i spelet utan puck. Bana väg.

Har du någon gång tänkt tanken att du och Mikko borde betala en procentsats av er KHL-lön till Jocke?
Haha. Vi är nog inte de enda spelarna som har Jocke att tacka för ett kontrakt. Många som i så fall är skyldig honom en slant. Just nu tror jag ändå att han har så att han klarar sig för att gå runt i vardagen...

Tillbaka till säsongen 10/11. Hur hårt drabbade var ni av cryptosporidium i finalen mot Färjestad?
Det är ju ett tag sen och minnet sviker lite grann. Men visst var det några fler toalettbesök än vanligt. Svårt att säga hur mycket det påverkade oss. 

Efter säsongen flyttade du, som sagt, till KHL och Riga. Var det givet att flytta när du fick chansen?
Nej, inte alls. Jag trivdes som fisken i vattnet i Skellefteå, men kom till slut fram till att det här var min chans till att spela i en högklassig liga utomlands. Äventyret lockade. 

Vilket är ditt enskilt bästa minne från din tid i Skellefteå?
Det är ingen särskild match eller händelse som sticker ut. Så här tio år senare minns jag mest känslan av att tillhöra en grupp som hade ett driv och ville framåt. Hela föreningen hade en idé/plan/tro på att bli bäst i Sverige och så blev det ju. Även fansen har en del i det, så all cred till dem.

Finns det någon unsung hero, som inte fick de där stora rubrikerna, men ändå var viktig för laget?
Hadelöv var en kravställare av rang, på ett bra sätt. Både mot de unga och oss äldre. Jag vill också hylla Ivan Majesky, den ständigt leende, slovakiske jätten. Avslutningsvis vill jag också lyfta fram hur otroligt snabbt Christian Söderström duschade efter matcherna, oavsett om vi vunnit eller förlorat. Efter många matcher var han nog hemma före de flesta i publiken.

Kommentarer

  1. Ha-ha. Söderströms snabba duschar har fler berättat om.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar