Det eviga kretsloppet

Inlägget var tänkt att heta ”Round and round we go, Jack”, men hur många läsare behärskar citat från filmen Meet the parents? 

Kretsloppet? Du kanske tänker att texten ska handla om hur Oscar Lindberg, Johan Alm och så småningom Martin Lundberg flyttar hem till moderklubben efter att ha testat vingarna i andra ligor och länder. En hyllning av AIK:s arbetssätt att lyfta upp egna spelare och även en hyllning av spelarna som återvänder och betalar tillbaka till den föreningen som vågade satsa på dem och utbildade dem till stjärnor.

Det är naturligtvis frestande, men dagens inlägg är nog egentligen finare än så. I dagens ekvation finns inga lönekuvert. Tvärtom. Vi har nämligen valt att titta på vad som händer efter karriären. Vem är man då? Lämnar man ishockeyn och lever på minnen av bucklor, prestationer och relationer? Eller finns hjärtat för Skellefteå AIK kvar och man byter ut matchtröjan mot halsduken och ställer sig på läktaren?

Alla kan naturligtvis inte vara Pär Mikaelsson, som säkert skulle kunna sitta gratis på C-läktaren med legymsallad i mungipan och dricka ett glas Cava i paus, men istället väljer att stå på Västra och med viss öldoft i utandningen skråla ”Hata Löven”. Men vore alla som Pär Mikaelsson fanns nog varken fribiljetter, Cava eller Löven för den delen.

Men det finns andra. Andra före detta AIK-spelare som sadlat om till supportrar. Lyckan var stor när Niklas Mannberg dök upp på mötet för årskortsinnehavare och applåderade glatt när inbjudne Zeb Forsfjäll berättade om hur säsongen hade varit. Det händer att man skymtar Emil Ekblad eller Pär Holmqvist på läktaren och man blir alldeles varm i kroppen.

Idag ska vi dock ta det ett steg till. Det är väl inte orimligt att Ekblad och Holmqvist går och tittar på en match i högsta serien i sin hemstad. Lika rimligt som att de går på bio eller restaurang, precis som de flesta någon gång gör.

Nej, vi har letat djupare än så. Och vi HAR funnit. Kretsloppet. Alltså nästa kretslopp med före detta spelare som nu är fans. Så pass stora fans att de väljer att visa upp och dela med sig av sitt supporterskap. Inte på så vis att de (på sociala medier) lägger upp en bild på sig själva från när de var aktiva. Bilden ska vara nutid. Efter karriären.

Sammanlagt har vi hittat elva gamla spelare som ohämmat outar att de är AIK:are for life! Det finns garanterat många fler, men stängda och låsta konton gör att bloggen inte har fri tillgång till allt och alla. 

Nedan följer bildbevis på dessa elva hjältar samt ytterligare tre spelare som verkligen visar att de blöder svart och gult. Kriteriet för inlägget är nämligen att man ska ha postat en bild på sig själv, efter den aktiva tiden, där det finns tydlig AIK-supporter-koppling. De sista tre passar inte exakt in den mallen, men du kommer att förstå varför vi väljer att göra några undantag,

En säsong blev det för dalmasen Mats Landerstedt, men den satte onekligen sina spår. Dels genom att han var en del av AIK:s första SM-guld, men ännu mer genom att snart femtio år senare vara öppen med sina svartgula känslor. 

Den enes död, den andres bröd. Landerstedt fick nämligen chansen i AIK då Hardy Åström flyttade över Atlanten. Inga hard(y) feelings efter det missade guldet, då Luleå-födde och Öviksboende Åström tydligt visar var sympatierna finns. 

Dick Andersson småmyser framför panel av furu. Matchtröjan är inte hans gamla och han befinner sig med 98 % sannolikhet inte hemma. Fantasin att Dick bär svartgult var han än befinner sig är bara en tanke bort. 

Tummen upp är det minsta man kan göra. Efter väl förättat 90-talsvärv återvände Jens Nordin så småningom till hemstaden Östersund och nu lever han livet som en sann Skellefteå AIK-ambassadör.

Jesse Nyström spelade aldrig i AIK på SHC-eran. Det hindrar honom inte från att bära tröja nummer 19 på en bild tagen under slutspelet 2026. Står det måhända C Lindblom på ryggen??

”You gotta support the team!”. Orden är David Puddys,  a k a the Facepainter i komediserien Seinfeld. Benny Bäcklund gör inget halvdant och även om han är en levande legend i Nybro, glömmer han aldrig sina rötter.

 Bäcklunds raka motsats heter David Lundqvist. Han ser inte helt bekväm ut i sin gamla tröja, trots att rödögdheten är minst sagt påtaglig. Lundqvist har starka AIK-gener och har inte valt att plocka bort bilden när ruset lättade. 

Frågan är om inte det här är den störste supportern av alla? Frugan och Anders (Öqvist) har länge haft årskort. Den här replikan kan nog bära hans eget namn, men när en modernare tröja #16 kom ut på marknaden slog han till direkt. Anders Öqvist bär numera Linus Lindströms tröja. Under den oerhört tunna matchtröjan på bilden finns ett budskap som Anders är beredd att dö för. Tillsammans! Utflykterna till Björklöven är förlåtna!

I djupaste Blekinge föddes Patrik Eriksson och för drygt 30 år sedan flyttade han hem igen efter några år i Skellefteå. En lång tid, men det finns ingenting som kan stoppa den omedelbara och villkorslösa kärleken som han känner för sitt Skellefteå AIK.

Nu törs vi inte hugga i sten att det här verkligen är en AIK-halsduk, även om färgerna känns igen. Vår misstanke är nämligen att det skulle kunna vara en Kiruna AIF-variant och då faller ju egentligen allt. Men vi friar hellre än fäller och vet helt säkert att Nille hyser ett agg gentemot Luleå. Gott så.

Skilsmässan från Skellefteå AIK var inte helt utan smärta, men tiden läker alla sår och Fredrik Öberg tvekar inte på att dra en AIK-sweatshirt över skjortan, grabba tag i kompositklubban (ping Björklöven 2010) och återskapa 5-4-målet mot Bofors 2006.

Dags för några hedersomnämnanden, även om de tre följande kanske är de största internet-supporter-hjältarna. 

Lek med tanken att Martin Lundberg, sex år efter avslutad karriär och femton år efter det att han valde Växjö framför näsan på oss, skulle lägga upp motsvarande bild på sin Facebooksida. Det är precis det som Martin ”Kingen” Johansson har gjort. 2020 dök ovanstående mästerverk upp till allmän beskådan. Vi gnuggar, semiironiskt, händerna.

Jaha? En halv AIK-logga. Trevligt, men vad har det med det här att göra? När du får höra att det här är Christoffer Norgrens visningsbild på Facebook ångrar du nog att du någonsin frågade.

Vi har sparat det bästa till sist. 1990 lämnade Mats Lundström Skellefteå för gott, men Skellefteå lämnade aldrig honom. Han har absolut auran att glida in på ett affärsmöte med tjock, mörk backslick, kostym och Stockholmsdialekt, men vad spelar det för roll när man väljer att döpa sig till ”skelleftemats” på Instagram?!