Fortsätt till huvudinnehåll

Behandlingen av Victor Laz


Noterad för 13 matcher, varav en enda match uttagen på fyra kedjor. Dessutom fick Laz en del speltid (6:03) hemma mot Malmö när Oliver Okuliar skadades tidigt. Den genomsnittliga speltiden på de matcherna blev 4 minuter. En sällan eller aldrig skådad studie i att verkligen inte få chansen. 

På backsidan har det inte funnits några problem att låta Krogdahl, Bergqvist och till viss del Haara turas om att sitta på läktaren. Laz har spenderat otroligt mycket tid på sittplats att han eventuellt har fått ett eget sittplatskort. Det här inlägget ska inte handla om huruvida Victor Laz är tillräckligt bra för att vara ordinarie på fyra kedjor, utan det är avsaknaden av att ha getts chansen som vi vänder oss emot. 

AIK är ett vinnande lag i år och det finns ingen desperation eller kriskänsla, så att man till varje pris måste maximera varje laguttagning. På målvaktssidan måste ju Lampinen spela ibland, allt annat är orimligt. Men så som Max Krogdahl inledde säsongen så fanns det ingen som helst anledning att låta honom spela en enda minut. Åtminstone inte om man ska jämföra hans insatser med vad Victor Laz har visat. Nu är ju Krogdahl helt okej, eller till och med bättre än så. Något som givetvis beror på att han har fått spela, trots inledande svaga insatser, och i takt med förtroende har även självförtroendet ökat. 

Jag vet att jag inte är ensam om att bära positiva (g)Laz-ögon och visst känns det som att han nästan alltid har visat fina intentioner under sina begränsade minuter. Hårt jobb, fint offensivt spelsinne och inte ett uns av dålig moral, trots den mentala misshandeln av honom. För hur mår man när man ingår i en grupp och är den enda som inte får vara med och känna sig delaktig? Vi har backat bandet och tittat på andra forwards som har kommit hit och misslyckats, och kommit fram till att det här är en behandling utan motstycke.

2011/12: Fredrik Hynning
Hynning kom stukad och var väl något av en chansning. Mer etablerad än Laz och garanterat dyrare. Men ska vi jämföra insatserna på isen törs jag påstå att Victor Laz redan har visat mer. Fredrik Hynning snittade 9:46 minuter under 44 matcher, vilket tveklöst är att ges chansen. Notera att vi inte fokuserar på poäng, då det inte är det relevanta med inlägget.

2012/13: Ryan Vesce
Naturligtvis var Vesce en mer högprofilerad värvning och kanske till och med dyrast dittills i klubbens historia. Klart att han skulle få chanser. Men han var skadad, kunde inte åka skridskor och var allmänt dålig. Det här är kanske en lite svag jämförelse, men Ryan Vesce fick chans på chans, trots att han var usel. 22 matcher med 11:07 minuter/match. 

2015/16: Terry Broadhurst
En värvning från ett annat land innebär väl i regel både en större risk, men initialt även en viss acceptans för en inkörsperiod. Broadhurst var väl okej ibland, men jämfört med Victor Laz känns 38 matcher och 11:32 väldigt generöst.

2018/19: Juhamatti Aaltonen
Fy fasen vad vi hoppades att det skulle lossna för Aaltonen, men i ärlighetens namn var det aldrig ens nära. Likt Laz förärades han med ett tvåårskontrakt och då bör man få chanser. Olika kedjeformationer, olika positioner i powerplay (man valde t o m att placera Jocke Lindström bakom mål i pp) och som det verkade en dialog med spelaren. 35 matcher med genomsnittlig speltid 12:43.

2020/21: Jonathan Johnson 
Johnson kändes otränad, temposvag och egentligen ett typiskt tvåårsprojekt. Fick spela hela säsongen med Möller och Frödén och vi känner ju till fortsättningen. Poängen är, som tidigare, att AIK gav Jonathan Johnson chansen. Mycket mer chans än vad han spelmässigt förtjänade. För de flesta är det en omställning att komma från Hockeyallsvenskan. Så var det för Johnson, och så var det kanske för Victor Laz (vi fick aldrig veta).

2024/25: Marcus Eriksson 
Den mest kompatibla spelaren att jämföra med. Från Hockeyallsvenskan, ingen ekonomisk risk, lite äldre (Eriksson tio år äldre). Relativt snabbt kunde vi se att Marcus Eriksson inte skulle bli en succé. Han kämpade på (precis som Laz), klagade aldrig (precis som Laz) och fick väl ungefär den speltiden som han förtjänade (37 matcher och 10:03). Skillnaden mellan Eriksson och Laz är att Laz aldrig fick chansen.


Så varför blev det då så här? Första tanken var att han inte ens fick chansen under träningsmatcherna, men det stämmer inte riktigt. I två av de matcherna var han trettonde forward och i de övriga spelade han i rätt bra omgivningar (bröderna Johnson, Pär Lindholm och Davidsson samt Okuliar och Jonathan Johnson). Ingen riktig kontinuitet, men det går inte att klaga så mycket på försäsongens speltid. 

Hans svaga plusminus? Trots den begränsade speltiden är det faktiskt bara Jonathan Davidsson som är sämre bland forwards. Men det känns orimligt att skicka upp någon på läktaren i match efter match för -2. Nja, vi har faktiskt en annan teori till behandlingen och så småningom skilsmässan mellan Victor Laz och Skellefteå AIK.


Erik Forssell är såklart en sucker för statistik och inte minst underliggande statistik. Förra säsongen var det bara de allra bästa spelarna i Djurgården och Björklöven som hade bättre underliggande siffror än Victor Laz. Sådant går Forre igång på och när Laz dessutom inte kan kräva en hög lön, kändes det nog självklart att ta chansen.

Problemet är nog att det resonemanget/den värvningen inte var något för vår tränartrojkan. För i slutändan är det ju Hermansson & co som tar ut laget och de såg ingen plats för 29-årige Victor Laz. Han togs emot med förutfattade meningar om hans plats i hierarkin och har haft otur med att truppen i stort sett har varit skadefri. Tråkigt och ovärdigt Skellefteå AIK. ”Tillsammans jobbar, växer och vinner vi.”

Men bloggen kan givetvis ha fel. Det är ju bara en teori och vi har inte tillgång till Erik Forssell eller Daniel Hermansson på daglig basis. Det har dock Norran, men det har, mig veterligen, aldrig ställts en obekväm fråga kring detta. Den här gången heller. 

Så imorgon hoppas vi på en 5-1-seger. Men HV får gärna ta ledningen genom Laz och då får han gärna fira likt Emanuel Adebayor gjorde mot sin förra klubb, Arsenal. Länk nedan (inte mot fansen dock, utan mot AIK:s tränare).





Kommentarer