Bror i andra lag

Som en av världens mest homogena bloggar (vääldigt få kvinnor, invandrare och homosexuella) så är jag ledsen att behöva göra dig besviken ännu en gång. Bror i det här fallet är inte på Rinkebysvenska. Det är inte någon som du tar i hand med på stan samtidigt som du lutar dig framåt för en halvkram. Den bror som vi syftar på är den biologiska typen. Inte brother from another mother.

AIK:arnas släktträd har vi nosat en hel del på. Bröder som båda två spelat i AIK, pappor och söner, samt även en del oväntade släktingar. Men det finns (minst) en vinkel till. Hockeyspelande bröder som inte spelar i samma lag, men den ena har spelat i Skellefteå AIK. I vanlig ordning kommer vi inte att följa den linjen till 100%, utan det kommer att dyka upp ett par avstickare.

Fotbollsbröderna Jerome och Kevin-Prince Boateng spelade i olika klubblag och till och med olika landslag (Tyskland och Ghana). Att man kan vara osams med sin bror är inget nytt, men de här två tog det till nästa nivå. Efter det att Kevin-Prince tacklat den tyske storstjärnan Michael Ballack på ett så vårdslöst sätt att han missade VM 2010, pratar bröderna inte med varandra. Jerome gick nämligen ut i media och fördömde tacklingen, vilket ledde till ett fullskaligt krig.

Så långt ska vi inte behöva gå idag, även om det finns en del brorsor som har spelat i ett minst sagt osympatiskt lag. Gränsen för att man ska vara värd att nämna är att man har spelat på högsta nivån, alternativt på allsvensk nivå i Sverige. Undantag finns alltid om vi anser att det finns någon bror som sticker ut mycket, trots en relativt begränsad karriär.

Erik och Nils Andersson 

AIK:arna vet vi redan allt om, så fokus kommer att vara på den sämre brodern = han som aldrig har representerat Skellefteå. Nils Andersson är, precis som sin bror, inte den typiske hockeyspelaren. Över medel intelligent och ironiskt nog fick han, likt Erik, avsluta karriären i kölvattnet av hjärnskakningar. Klubbvalen har överlag varit trista (Löven, Växjö, Malmö, bland annat) och prisskåpet gapar tomt.

Jacob och Jimmy Andersson 

Storebror Jimmy spelade i Björklöven under deras bästa tid någonsin. Tiden då de var ett bottenlag i Allsvenskan och med ekonomin återigen körd i botten tvingades börja om i Division ett, på grund av ett förhastat konkursbeslut. Hela den resan var Jimmy Andersson med på, men när Löven misslyckades med att ta sig tillbaka så valde han att fortsätta karriären i Pantern och så småningom Teg.

Terry och Alex Broadhurst 

Två bröder med snarlika karriärer. Chicago, lite collegehockey och vidare till Rockford Icehogs i AHL. Hela tiden med yngre brodern Alex som den bättre och mer framgångsrika spelaren. Han spelade två NHL-matcher för Columbus Blue Jackets innan Europa hägrade. Just nu är han en minst sagt oönskad spelare då han valde att signa för Avangard Omsk efter krigsutbrottet.

Jimmie och Jonathan Ericsson 

Inför säsongen 2003/04 var Jonathan lite aktuell för Skellefteå, men han valde Södertälje istället. Eller om det var AIK som valde David Holmqvist istället för Ericsson. Nu går det ingen nöd på Jonathan då han fick ihop 13 säsonger i Detroit Red Wings med alla dollarmiljoner som det innebär. Dessutom fick bröderna Ericsson både spela OS och VM tillsammans.

Johan och Tobias Forsberg 

Vanligtvis skulle vi ha kritiserat och attackerat ett brödrapar där båda två har representerat Björklöven, men det finns viktigare saker än ishockey och idrottslig rivalitet. Under en match mot Almtuna i december 2018 förlamades Tobias, som spelade i Leksand, och bloggen hoppas att hans liv och vardag blir så bra som möjligt.

Brett och Todd Harkins

När yngre brodern Brett kom till Skellefteå och dominerade totalt hade Todd redan lagt skridskorna på hyllan. Trots att han var både rightare, mer fysisk i sitt spel och draftad betydligt mycket tidigare (andra rundan), så drog Brett det längsta strået med både fler NHL-matcher och legendstatus i Skellefteå.

Per och Karl Helmersson 

”Helmersson was a strong winger with good size, but never used it effectively.” Never är ett ganska hårt omdöme. Texten är tagen från Eliteprospects. Karls karriär blev inget vidare, med allsvenskt spel i Troja och Mariestad som höjdpunkter. Desto mer lyckad som tränare med tre fina säsonger bakom sig i Karlskoga.

Henrik och Fredrik Hetta

Om höjdpunkten i ens karriär är två svaga säsonger i Björklöven, med en sammanlagd poängproduktion på 8 poäng, så är CV:t inte jättestarkt. Annars spelade lillebror Hetta mest i diverse Division ett-klubbar i närheten av där Henrik befann sig. Bland annat i Pantern då Henke var i Malmö Redhawks.

Anton och Erik Karlsson 

Anton Karlsson är en av de mest anonyma spelarna som någonsin har spelat i Skellefteå AIK, medan brorsan Erik är mer framgångsrik. Men trots Göteborgsbakgrunden är det inte DEN Erik Karlsson, utan han spelar i Modo och är en av stompspelarna där. Gammal är äldst är ganska vanligt hos brödrapar. Faktiskt i 100% av fallen.

Henrik och Rickard Karlsson 

Rickard är inte målvakt, utan en backbjässe som spelat allsvensk hockey i Hammarby och Nyköping. 194cm och 101kg är genomsnittliga Nyköpingsmått och även runt 100 utvisningsminuter per säsong. Man kan tänka sig att bröderna Karlsson har haft ganska rejäla skärmytslingar, men framförallt var de nog rätt vidriga när de gick ihop mot andra.

Tuomas och Matias Kiiskinen 

Tre säsonger i Mestis (motsvarande Hockeyallsvenskan) med totalt 25 poäng imponerar inte, utan det är äldre brorsan Tuomas som fick den mest lyckade karriären. Matias, som också är en liten leftare,  har dock vräkt in poäng på lägre nivå. Att vara en stor fisk i en liten damm är inte helt fel.

John och Carl Klingberg 

Äldste brodern Klingberg (de är tre, Olle är leftare och spelar i Division tre) fick kanske inte riktigt lika fin karriär som John, men NHL-meriter, VM-guld och spel i två Olympiska spel är inte fy skam. Dessutom har han under flera år i Zug ansetts vara en av Europas bästa forwards. Inget av det här går dock att jämföra med Johns SM-guld med Skellefteå.

Per-Anton och Karl-Johan Lundström 

Det är inte bara dubbelnamnen som gör att vi förstår att det här är bröder. Båda två var tacklingsbenägna backar (trots Karl-Johans 175/80) och var duktiga på att få pucken ur egen zon. Men medan PAL såg sig om i Sverige och Europa så stannade Kalle i Björklöven och kuskade omkring med den föreningen som ett sorts cirkussällskap.

Mathis och Ken-Andre Olimb

Lillebror Ken Andre har gått en ganska liknande väg som Mathis. Några poängstarka år hemma, spel i Sverige och nu är karriären på väg att avslutas i Tyskland. Bortsett från den gemensamma moderklubben kamperade de ihop i Linköping innan Ken Andre flyttade till Düsseldorf och Mathis Olimb fattade ett dåligt beslut och kom till Skellefteå AIK.

Jesper och Victor Olofsson

Det är roligt att läsa Eliteprospects-omdömena på brodern som aldrig spelat i Skellefteå. Ofta känns det som att det är AIK-brorsan som beskrivs. Victor Olofsson är en duktig skridskoåkare med ett bra skott. Det som misstämmer är att han klarar av det fysiska spelet väl. Annars mest känd för att ha skickat ut AIK ur slutspelet 2017 med ett suddenmål. Numera huserar han i Buffalo Sabres med ganska stor framgång.

Emil och Elias Pettersson 

Även om Elias Pettersson var själva motorn bakom Växjös förnedring av oss i finalen 2018, tycker man ändå oändligt mycket bättre om honom än om storebror Emil. Delvis på grund av Emils insatser i AIK och dels på grund av att Elias är en av Sveriges största stjärnor och vi tycker ju om när det går bra för svenskar i NHL.

Tom och Taylor Pyatt

Bjässen Taylor Pyatt har gjort hela 859 NHL-matcher, fördelat på sex olika organisationer, med störst framgångar i Vancouver Canucks. Det han ändå är mest bekant för är att han spelade i Hammarby under lockouten 2004/05 med helt okej resultat. Däremot deltog han inte i 2-3-matchen i Kvalserien. 

Filip och Christian Sandberg 

Bröderna Sandberg har spelat tillsammans i HV71 och är väldigt lika varandra. Rödlätta, små rightare som klarar sig hyfsat i det fysiska spelet. Det laget som Christian förknippas med är ändå Gnaget, där han gjort sjutton säsonger och varit kapten i sex år. 

Arvid och Elmer Söderblom 

Två storvuxna killar med en förmodad lysande framtid. Inte minst Elmer som kändes näst intill omöjlig att ta pucken av under sin genombrottssäsong i Frölunda. Det kombinerar han med en rörlighet och puckbehandling som vanligtvis är förunnat en Anders Söderberg-typ. Inte omöjligt att Elmer blir en stor… NHL-stjärna.

Linus och Tim Söderström 

Här kommer en kantboll, då Tim inte alls är hockeyspelare och inte ens heter Söderström. Istället har han, av oklar anledning, bytt namn till Waker och har varit fotbollsproffs i portugisiska Maritimo. Två U19-landskamper har det blivit och nu är han tillbaka i Brommapojkarna.

Marcus och Niclas Sörensen 

Hade det inte varit för Niclas fem allsvenska matcher i Borås 2008/09 hade grabbarna inte fått vara med på den här exklusiva listan. Därefter följde sex säsonger fördelat på åtta olika lag. Den informationen avslöjar att han förmodligen har lite liknande tendenser som brorsan Marcus, det vill säga sticker så snart det inte passar.

Antti och Velimatti Virtanen

Vi avslutar med det allra bästa. Lillebror Velimatti (170cm) föddes med klubbfattningen left och är nio år yngre än Antti. Samtidigt som Antti genomgick en livskris i Skellefteå hade Velimatti the time of his hockey life. Han fick nämligen chansen att spela fyra matcher i TuTo Hockey i Mestis. Förvisso helt poänglös, men ändå. Sen rann karriären ut i sanden.