Somliga borde det vara skottpengar på - En brevbärares bekännelser

Första snön har kommit. Alltid lika oväntat och jobbigt. Snöskovlar, skyfflar och spadar är framplockade och det gäller att hålla jämna steg med grannarna. Åtminstone är det så på gatan där jag bor. Det blir en dominoeffekt av skottande, då ingen vill vara kvarterets skamfläck med oskottad uppfart.

Snöslungorna ökar i samhället, men än så länge anser jag mig på tok för ung (och har för liten yta att skotta) för att införskaffa en sådan. När snön sedan har lagt sig är det inte en alldeles otrevlig aktivitet att gå ut och skotta någon timme, även om jag varken är en supporter av morgonskottningen eller den höga plogvallen.

Men jag ska ärligt säga att inte en enda gång har mina skottinsatser handlat om brevbärarens framkomlighet. Snarare har det varit en egotripp som handlat om att få till en så slät uppfart som möjligt, och det har absolut hänt att jag har sökt beröm för min goda snöröjarförmåga hos nära och kära.

Det är lätt att glömma bort i sammanhanget att även spelarna och tränarna i Skellefteå AIK är människor som tittar ut genom fönstret på morgonen och svär över nattens snösmocka. Ungarna ska till dagis och trots att det är match ikväll och krafter borde sparas, så är det bara att klä på sig sina snöskottarkläder och gå ut och kriga mot naturens krafter.

Jag tror inte heller att AIK:arna ägnar en tanke åt hur deras ihopskottade snöhögar påverkar brevbärarens arbetssituation. Bort med snön så fort som möjligt och sedan iväg på viktigare grejer. Ungefär som oss vanliga dödliga, alltså. Eftersom det här är en blogg som behandlar alla aspekter av det svartgula livet, så tog jag kontakt med en mångårig brevbärare och frågade om dennes erfarenheter av snöskottning utförd av ishockeyspelare.

Först och främst. Hur ska man skotta för att underlätta för er så mycket som möjligt?

A och O är givetvis hur det är skottat runt brevlådan. Drömscenariot är att bara kunna köra upp till lådan och stoppa ner posten. Att tvingas backa in framför lådan är okej, men det värsta som finns är att tvingas kliva ut ur bilen och pulsa fram till brevlådan.

Vilka känslor frambringar det?

Det är ju en del av jobbet, så det är ju bara att svälja förtreten, men i förlängningen kan det leda till försenad postutdelning och i värsta fall ett nedsatt immunförsvar hos brevbäraren, då man tvingas växla mellan en varm bil och en kall utemiljö.

Hur många meter framför lådan ska man ha skottat upp, om man ska rankas som en riktig kvalitetsskottare?

4-5 meter innan lådan är bra. Då går det lätt att manövrera bilen i perfekt position. Det tar inte så lång tid att fixa det, jag tror snarare att folk inte tänker på det.

Finns det vissa områden i stan som är bättre skottade än andra?

Jag vill inte hänga ut de sämsta områdena, men jag kan säga att de som bor i Ursviken kan sträcka på sig. Oklanderligt nästan överallt.

Och AIK:arna?

Blandad kompott även där. De goda exemplen är dock övervägande. 

Håkan Billing

Det kanske kommer som en överraskning, men Billing har faktiskt klart bäst skottat av alla som vi kommer att prata om idag. Han finns nog med bland de allra bästa i hela kommunen. Hans låda ingår i en rad om fyra lådor, där det alltid är extremt välskottat och det går alltid att köra rakt fram med bilen. De har lejt? in en traktor, så även på en svårskottad dag, med drivsnö så är det perfekt. Om det sedan är Håkan Billings egen förtjänst förtäljer inte historien. 

Andreas Falk

Falk har ju bott här förut, men då i lägenhet. Under de två åren orkade han inte ens bära upp telefonkatalogen som lades längst nere i trapphuset. Farhågan hos brevbärarna var stor att den lättjan skulle hålla i sig. Men tji fick de. Andreas Falk har alltid en mycket välskottad uppfart. Det går att lära gamla hundar att sitta.

Erik Forssell 

Allas fördomar säger nog att här kommer det att beskrivas en skottning av yttersta världsklass, men faktum är att fram till den senaste vintern har Forre haft ordentliga problem. Dåligt och slarvigt, ofta inte skottat alls. Vad har då hänt? Svaret är enkelt. Familjen Forssells låda har bytt sida på gatan och står nu tillsammans med grannens. Numera är det frid och fröjd, men all logik säger väl att det är grannens förtjänst. Stressigt att vara sportchef.

Petter Granberg 

Givetvis är det inte det minsta jobbigt för Granberg att kliva ut och forsla bort en hektar blötsnö, men det gäller att göra det också. Och som han gör det! Kvarterets klart bästa skottare. Oavsett vilken tid på dygnet som man kommer dit är det undanröjt. Petters brevlåda står dessutom ensam så det är inget tvivel om att det är han som sköter det här.

Melker Karlsson 

Hur är det med ryggen egentligen? Det svajar rejält. Någon gång är det bra skottat, men oftast är det väldigt svårt (läs omöjligt) att med bil ta sig fram till brevlådan. Melker har stora problem att hålla rent framför lådan och inte ens under töperioden under våren gör han sitt jobb. Alhem är överlag det sämst skottade området i hela Skellefteå.

Fredrik Lindgren 

Är man född på en plats som har snö från september till maj är det klart att man har skottat en del snö i sina dagar, även om vi misstänker att det är en hel del traktorer i omlopp i Arvidsjaur. Så länge som Lindgren var husägare så var det alltid välskottat vid lådstället som innehöll fyra lådor. Den allmänna känslan hos brevbärarkåren var att det inte nödvändigtvis var Fredrik som var mannen bakom det.

Pär Lindholm 

Gediget, givetvis. Empatin hos Pär är stor och det skulle mycket väl kunna vara så att han faktiskt tänker på brevbärarens väl och ve när han skottar rent framför brevlådan. Även Lindholm är del av ett lådställ om fyra, men till skillnad från Fredrik Lindgren så anar man att han absolut drar sitt strå till stacken. Kåge är generellt ett starkt område för skottning.

Joakim Lindström 

Toppklass i hela området, som även innehåller Pontus Petterströms brevlåda. Området hyr in en traktor, så oavsett snömängd är det alltid fläckfritt. Ingen tror att Joakim Lindström ligger bakom den inhyrningen, däremot har han ingenting emot att betala en hyfsat stor summa för att få jobbet gjort.

Gustaf Lindvall 

Man kan ju vara elak och säga att Lindvall hade all tid i världen till att skotta senaste vintern, med tanke på skadan. Å andra sidan kanske hans lower body injury hämmade honom i frånskjutet. Men sammantaget ser det alltid bra ut vid Gustaf Lindvalls brevlåda. Vi ser slungan på bilden. 

Niklas Mannberg 

Bor man i radhus har man i regel ganska liten yta att skotta, vilket borde ge tid att verkligen hålla efter i närheten av brevlådan. Mannberg har en lång historik av snöskottning, och det har alltid sett väldigt bra ut. Numera är han del av ett lådställ med fyra brevlådor plus att kvarteret anlitat traktor, men även när brevlådan stod ensam sköttes det utan anmärkning.

Pär Mikaelsson 

Här ser det ungefär likadant ut som hemma hos Niklas Mannberg. Få kvadratmeter att handskas med och del av ett fyrställ. Mikaelsson är urstark och tar garanterat ett stort ansvar, men minst lika härligt är det att få höra att han levererade lika mycket under karriären, då med eget ansvar för brevlådan. Toppklass är omdömet.

Oscar Möller 

Det finns definitivt stockholmare som vid minsta flinga drabbas av snökaos-känslor. Men med rötterna i Norrland och drygt tio år i Skellefteå, står Oscar stadigt även när det blåser motvind. Både på Moröbacke och på Mobacken är det alltid kliniskt vid Möllers brevlåda. Rykten säger att han har blivit med snöslunga, men vi låter det vara osagt. Ej del av ett lådställ, vilket imponerar extra.

Oskar Nilsson 

På det relativt nybyggda området där Nilsson bor har man satt upp ett långt lådställ med ett tvåsiffrigt antal brevlådor. Det är rena drömmen för en brevbärare att äntra det kvarteret, men det finns tvivel bland brevbärarna om Oskar har någonting med det att göra över huvudtaget. Ingen har någonsin sett honom med ett snödon i handen.

Robert Ohlsson 

Ohlsson saknar trottoar vid sin uppfart, vilket förenklar skottningen på så vis att plogbilen plogar hela vägen fram till tomtgränsen. Ändå orkar han aldrig skotta bort vallen utan backar bara över den, oavsett hur mycket snö som kommit. Uppfarten tycks heller aldrig få någon kärlek, utan det är minsta motståndets lag som gäller. Brevbäraren måste ALLTID kliva ur bilen för att posten ska nå lådan. Tänker Robert Ohlsson över huvudtaget på andra människors arbetssituation? Sämst i klassen.

Martin Pettersson 

Pettersson bor numera i lägenhet, men under sin tid på Moröbacke levererade han alltid en skottning av yppersta klass. Vi skulle inte hålla Martin som gubbstark, men han är av den gamla skolan och det har aldrig varit någon tvekan om att man ska göra rätt för sig. 

Jonathan Pudas 

Precis som hos Robban Ohlsson saknas det helt trottoar hemma hos Jonathan Pudas. Men där slutar också likheterna. För där Ohlsson bara backar ut bilen, är Pudas nitisk med skottningen. Stockholm har ingenting att sätta emot Norrland vad gäller snöskottning, det är tydligt. Även här går det vissa rykten om användande av snöslunga.

Hans Wallson 

Vi har tidigare berättat om bristerna på Alhem (där Wallsons låda står). Att ingå i det sämsta lådstället på det sämsta området är minst sagt ett underkänt betyg. Men det är precis det som Hasse gör. Tre lådor i ett ställ och när man som brevbärare närmar sig stället är det bara att ställa in sig på att gå ut och pulsa. På en hel vinter går det aldrig att sitta kvar i bilen. Även Pierre-Edouard Bellemare ingår i samma lådställ, men han är ju aldrig hemma på vintern.