31 december: Joakim Hällgren

En mycket passande avslutning på bloggens stora födelsedagsprojekt. Ett monotont malande i 365 dagar med ett antal hyfsat fina höjdpunkter. Jag har faktiskt roat mig med att läsa igenom ett hundratal inlägg från den första sejouren och måste säga att flera av de texterna var riktigt bra.

Den gången tog det ganska lång tid att skriva vissa inlägg och till slut räckte varken tiden eller uppslagen till. Till skillnad från nu så visste aldrig läsarna vad som skulle hända och jag ska erkänna att antalet som läste då var nästan fem gånger så många.

Men det spelar mindre roll. Det viktiga nu var att få lyfta fram en AIK:are (ibland andra) om dagen, oavsett om han heter Fredrik Lindgren eller Daniel Patrick Høhl. Jag har lyckats med det som jag skulle göra och får väl vara nöjd på så vis. 

Nu är det då äntligen slut och du ska få en uppgift. Gå in på Instagram och gilla dina favoritbilder och/eller favoritspelare. Redan i första inlägget gjordes det reklam för att på nyårsafton skulle jag ge mig på en ”best nine”, där de nio mest gillade inläggen skulle få sammanfatta året. Så in och rösta!

Det fina med Joakim Hällgren är att han inte har spelat i Skellefteå AIK. Åtminstone inte på juniornivå eller högre. Det innebär att jag inte behöver engagera mig särskilt mycket, till skillnad från senast då slutinlägget var en mastodontintervju med Pär Mikaelsson.

Hällgren gjorde fyra a-lagssäsonger i Clemensnäs och en i Lejon. Året i Lejon innebar personligt rekord, både vad gäller  mål, assist, poäng och utvisningsminuter. Ofattbart att han valde att återvända till Kopparhallen efter det rekordåret, men polarna lockade kanske mer än själva hockeyn.

Clemensnäs-comebacken blev hans sista säsongen och 2014 la han av, 21 år gammal. Om hockeykarriären inte blev något vidare så får vi ge fem plus till Hällgrens civila bana. Delägare i firman Nymålat är fina grejer. Det var det. Grattis Joakim! In och rösta på era favoriter.