Sommaren 1976 måste ha varit oerhört tung för Kiruna AIF:s fans. Dels var det ett tungt renår med vargen som rev sår i både bog och själ. Men nya renar kommer alltid. Då var det nog nästan ännu tyngre att förlora två finländska toppbackar. Hannu Palmu och Pekka Rampa. Hur ersätter man dem?
En fråga som inte har något vettigt svar. Deras karriärer följdes åt på ett remarkabelt vis. Ilves, Kiruna, Skellefteå AIK. Det yppades kanske inte så många ord mellan grabbarna när det skulle till att byta klubb. ”Vad säger du. Ska vi prova Skellefteå AIK?” ”Nå, jo.”
De följde en väl upptrampad stig. Otaliga är de stjärnorna som utbildats i Kiruna för att sedan flytta söderut till oss. Nu fick Rampa och Palmu visserligen sin hockeyutbildning i Finland, men inte kan det ha varit roligt för Kirunafansen att decennium efter decennium tappa sina bästa spelare till Skellefteå.
Pekka Rampa, som idag fyller 73 år, har en alldeles speciell plats i den svartgula historien. Han var nämligen först. Allra först. För som bekant var han (tillsammans med Palmu) Skellefteå AIK:s allra första utländska spelare. Och långt, långt ifrån den sämsta.
Sammanlagt blev det sex säsonger och 56 poäng för Rampa, som får ses som en klassisk allroundback. Utvisningsbåset var han inte främmande för, då han snittade 30-40 minuter varje säsong. Betänk då att det endast spelades 36 matcher och Rampa missade en del matcher varje år.
Höjdpunkten är givetvis SM-guldet 1978. Den säsongen gjorde han hela 22 poäng och precis som många andra i truppen slog han personbästa. Både poängmässigt och spelmässigt. Den svartgula maskinen var ostoppbar och Rampa hyllade Kiruna genom lappmössan.
Inför den här säsongen funderade Joakim Lindström på om han skulle orka satsa ett år till. En av sakerna som kändes jobbiga var de slitsamma bortaresorna. Pekka Rampa resonerade helt tvärtom. Hemmamatcherna var inget för honom. Borta däremot…
Då kunde man svida om efter bataljen och gå ut i den främmande staden och ta sig ett järn eller sju. Så var kulturen på den tiden. Det får ändå ses som ovanligt att man hänvisar till hemmaspelet när man väljer att lämna föreningen, vilket Pekka Rampa sas göra.
Två säsonger i finska Division ett innan livet utan hockeyn inleddes. Hur det blev med bortamatcher under resten av livet vet bara Pekka själv. Idag blir han i alla fall 73 år gammal och likt alla andra fina själar som vi tagit till oss, ligger AIK honom oerhört varmt om hjärtat.
Han och Hannu var anställda av Kalle Burlin på Contractor som spikrensare på förrådet på Tjärn. Många rensade spikar blev det nog inte, men glada skratt när dom tittade på venskjävlarna som slet skiten ur sig.
SvaraRadera