Fortsätt till huvudinnehåll

15 december: Juha Riihijärvi

Som du redan har förstått är december-utbudet skralt, även om vi givetvis uppskattar djupdykningar i William Lundgrens och Emil Lundmarks karriärer. Ur-AIK:are som gett allt i hopp om att en dag ta klivet upp och få fira triumfer framför Västra stå. Samma läktare som de själv stått på.

Då känns det desto mindre intressant att halvljuga ihop en AIK-vinkel på temat Juha Riihijärvi. Förvisso har han vunnit hela Elitseriens poängliga två gånger, spelat tre VM-turneringar för Finland och under stundom gjort livet surt för Skellefteå AIK.

Det kan vara så att Jussi ryktades till oss vid något tillfälle. Knappast ett rykte som som det skrevs om i media, utan snarare forumspekulationer från en tid när Internet var bättre och spänningen kring silly season var större. Peo-effekten. Så vi lägger ner den eventuella AIK-kopplingen.

Riihijärvis sista del av karriären sammanföll med Skellefteås och hans Malmös duster i toppen av Allsvenskan och botten av Elitserien. Som vi numera vant oss vid drog AIK det längsta strået i den fejden, och när Malmö åkte ner dit de hör hemma la Juha ner den seriösa delen av karriären och drog till Danmark.

Så istället har vi roat oss med att undersöka vilka spelare som förknippas med Skellefteå, som har varit lagkamrat med honom. Inlägget skrivs på uppstuds så vi får se vart det leder. Vi jobbar oss genom hans relativt många lag och inleder i Kärpät 1988.

SM-Liiga-debuterande Riihijärvi var då lagkamrat med backen Hannu Jalonen (Karis bror). Jalonen, i slutet av sin karriär, Juha var där lagkamrater under fyra år och den senare stod för hela 153 poäng under de sista två säsongerna i Kärpät (då i I-divisioona).

När man tittar igenom en spelares karriär på det här viset ser man hur otroligt många lagkamrater som de hinner ha genom åren, och vi får stålsätta oss för att inte börja namedroppa namn som egentligen är helt ointressanta för en blogg som typ uteslutande ska handla om Skellefteå AIK.

Vi får hoppa ganska långt framåt i tiden innan nästa svartgula hjälte dyker upp, men vi kan i alla fall konstatera att där Juha Riihijärvi drar fram, där vinns poängligor. 1996 kom han till Malmö och möttes upp av en gigantisk överläpp, som täckte en gigantisk snus. 

Fredrik Öberg var hans namn och i slutskedet av deras karriärer skulle de stå på varsin sida när Kvalserierna skulle avgöras. Åtta säsonger i MIF innebar en del möten. Andreas Hadelöv växte upp och blev en man. Joakim Nilsson misslyckades med samma sak.

Tiden gick och Juha återvände som sagt till Malmö. 2005 var uppgiften att ta tillbaka klubben till hockeyns finrum. I samma trupp fanns en blonderad kille från Piteå och Johan Forsberg kom att bli hans sista svartgula lagkamrat. Ett oerhört platt inlägg är därmed slut. Förlåt. 


Kommentarer