14 november: Lukas Johansson

Efter att ha spenderat ganska många dagar med blicken fäst i dåtiden, gör vi idag ett gigantiskt skutt framåt. Det går nästan att påstå att vi till och med hoppar över nutiden och beger oss rakt in i framtiden. För framtiden tillhör grabbar som Lukas Johansson.

Redan säsongen 2018/19 satte han avtryck med 21 poäng (14 mål) på 22 matcher i U16. Debut b-juniorlaget där han också nästan snittade en poäng/match. Detta som femtonåring. Sen har det egentligen rullat på. På vilken nivå Lukas än har befunnit sig så har poängen trillat in i strid ström.

Vad som hände förra säsongen vet vi dock inte. Johansson hamnade i en poängmässig svacka och levererade inte alls som vi vant oss vid. Personligt rekord vad gäller minuter i utvisningsbåset kanske skvallrar om en frustration över att utvecklingen inte fortsatte peka uppåt.

Det kan man ta på två sätt. Antingen klappar man ihop eller så knyter man näven och bara ökar. Lukas Johansson valde det senare. Hittills har han stått för 17 poäng på 17 matcher i J20 och vi gissar att det bara är början. Dessutom har han fått dra på sig a-lagströjan i år.

Debut hemma mot Belfast i CHL är inte något man glömmer i första taget. Nu gäller det bara att avsluta den här säsongen på rätt sätt och ta för sig så mycket han bara kan. Vi ställer oss tveksamma till om det blir ett a-lagskontrakt, men vi har ett förslag till hur AIK borde agera i situationer likt denna.

Dels ska Lukas, och andra i samma läge, få hjälp med att hitta en ny klubb. De ska tilldelas en kontaktperson inom AIK:s organisation och denne ska hålla kontakten åtminstone på månatlig basis. Vid minst fem tillfällen ska Johansson få besök på sina matcher, och gemensam utvärdering ska ske i samband med det.

Under sommaren får talangerna ta del av AIK:s faciliteter och träningsupplägg. Allt detta bör föreningen kunna bjuda på. Dels för spelarens egen utveckling, men även för klubbens eget bästa. Om det här upplägget skulle innebära att en spelare, säg vart femte år, lyckas ta sig tillbaka och etablera sig skulle det vara helt underbart.

Inte minst skulle det vara ett lockbete för andra talanger som står på gränsen, eller strax under den, att fortsätta satsa. Jonathan Pudas, Gustav Lindvall och Pär Lindholm är levande exempel på detta. Deras nivå var inte tillräckligt hög när juniortiden var slut, men tio år senare har alla tre meriter från landslagsmeriter och mer därtill. 

Så kör hårt, Lukas! Nitton år idag och du har alla möjligheter att lyckas med det som du tar dig för. Och blir det inte AIK eller något annat inom hockeyn, så räknar vi med att se dig på ståplats med halsduken på. Som en äkta supporter till Sveriges bästa lag.