Listan över födelsedagsbarn skrevs någon gång i december förra året, men även om minnet är gott så finns det brister. Ibland sneglar jag framåt på listan och gottar mig åt kommande godbitar och våndas över spelare där kött på benen, för min del, saknas.
Ibland skrivs inlägget på uppstuds och andra gånger finns en sorts plan. Idag var en sådan gång. Tanken var att ägna stora delar av inlägget till att jämföra vem man blir när man kommer till Skellefteå AIK (en bättre människa och spelare) och vem man blir när man kommer till Luleå (en gnällig och lättkränkt spelare).
Jag skulle beskriva hur Luleås kapten Erik Gustafsson gått från hyfsat sympatisk till att falla in i Luleå-jargongen att hela världen är emot oss, alla andra filmar och allt är domarnas fel. Men framförallt skulle det tilltänkta födelsedagsbarnet Emil Larsson få sig en ordentlig släng av sleven.
Larsson som kommit till Luleå efter spel i bland annat Brynäs och Almtuna. Förvisso utvecklades han till landslagsman, men han skaffade sig också alla de osympatiska dragen som hör en Luleåspelare (eller fans) till. Det visade sig från sin fulaste sida i november 2021.
Emil stod för en ful huvudtackling på Oskarshamns Oscar Sundh. I dagarna (ett år senare) har Sundh berättat att karriären är över och vilket helvete han har haft och har. Självklart kan det oturas och det var knappast Larssons avsikt att skada.
Däremot hör det till god ton att höra av sig till sitt offer och be om ursäkt. Detta har inte Emil Larsson gjort och därav vinkeln på inlägget. Nu kan jag inte ens med världens godaste (sämsta) vilja tillskriva den handlingen Luleå Hockey och dess fans, särskilt som Larsson nu representerar Örebro, men jag gissar att de flesta ändå hänger med i tankegången om vad man blir när man spelar/har spelat i Luleå.
Nu visade det sig dock att Örebro-Emil är född fjärde augusti och inte alls kvalar in för ett eget inlägg. Dagens födelsedagsbarn Emil Larsson, han är från Skellefteå och är således ultrasympatisk. 28 år idag och här kommer en resumé av hans karriär.
Ungdomsåren i Skellefteå AIK, men när det vankades J18 hamnade han i Lejon och producerade som en gud där. Med C på bröstet dundrade han in 40 pinnar på 26 matcher och vägen tillbaka till AIK låg vidöppen? Det kanske den gjorde, men det blev inte så.
Clemensnäs, Piteå, Lejon, Medle och Lejon igen. Något dalande poängproduktion och förmodligen en tappad sug någon gång längs vägen. Livet leker dock ändå. Nybliven husägare och rotad i Skellefteå. Vad mer kan man önska sig på sin 28-årsdag?
Kommentarer
Skicka en kommentar