2 september: Ivan Majesky

Frågan är om man som troll inte hade nöjt sig med den mellersta bocken Bruse? Att gång på gång lockas med att någon ännu större och saftigare skulle dyka upp, kräver både mod och självdisciplin. Liknelsen är okej, för vi är mitt uppe i en trio backfödelsedagar. 

Att Elias Salomonsson, trots sin storlek, är den lilla bocken är det nog inget tvivel om. Jyri Marttinen är en ganska rejäl (och given) mellanbock, så fort man inser att last man standing heter Ivan Majesky. Den störste bjässen någonsin att beträda vår ishall (Mathias Axnér borträknad, men han ingick i bortalaget).

Det är inte orimligt att påstå att Ivan Majesky är den minst moderna spelaren, sett till dagens höghastighetshockey, som spelat i AIK under nuvarande SHL-sejour. Det går att argumentera för både Niklas Söderström och Dima Tsvetkov, men de var ju från en annan tid. 

För när man spontant tänker på Majesky är det första som dyker upp i huvudet hans storlek. Nästa sak är åtminstone för min del skäggväxten. Attribut passande en jätte eller ett troll, men man behöver inte tänka så jättemycket mer på honom innan en annan del av hans personlighet ploppar upp i huvudet.

Nämligen mysgubben Majesky. Mannen med det lika stora hjärtat som leendet. Hård och brutal ute på isen, men en glädjespridare utanför densamma. Med andra ord precis en sådan spelare som alla lag behöver. Men vad minns vi då från Majeskys spelmässiga insatser?

Ibland dök han bara upp runt offensiv målbur. Gärna efter en egen uppåkning, då han mer forcerade sig fram än glänste med teknisk briljans. Dessutom blev det faktiskt en hel del poäng i AIK. Femton stycken under hans första säsong och nio under den sista.

För att hitta motsvarande poängproduktion från Ivan Majeskys sida blev vi tvungna att backa tillbaka ända till hans tid i Ilves under tidigt 00-tal. Inte heller efter tiden i Skellefteå var han nära att göra tvåsiffrigt antal poäng. Att leva och spela i Skellefteå AIK är ofta den bästa tiden under spelarnas karriär.

Ivan fyller idag 46 år. Han är knappast ekonomiskt oberoende efter sin hockeykarriär. Trots tjugotvå säsonger med spel i olika ligor, varav tre ordinarie i NHL. Samtidigt gissar vi att han kräver ganska lite av livet nu. Han lallar runt med ett halmstrå i mungipan, någonstans på en gård någon mil utanför Bystrica där han både inledde och avslutade karriären. Presenter bryr han sig inte om, utan nöjer sig med att sitta under sin motsvarighet till korkek och njuta av minnena från David Rundblads 50-poängssäsong.