Fortsätt till huvudinnehåll

13 augusti: Stig Holmberg

Namn går som bekant i cykler. Assar, Sixten och Ragnar är namn som många kanske förknippar med äldre herrar, men det är också hyfsat populära namn på nyfödda pojkar. Om tjugo år dyker kanske nästa AIK:are med namnet Stig upp, för efter Stig Holmberg har det varit tunnsått.

Målvaktsparet som vann guld 1978 hette Mats Landerstedt och Roger Rosén. Landerstedt var nöjd så, och flyttade hem till Mora. En ny målvakt behövdes således och AIK landade en riktig bomb. Superstjärnan Hardy Åström kom tillbaka från Nordamerika och bildade tillsammans med Rosén ett mycket solitt målvaktspar.

Men någon gång under 1978/79 måste någon av dessa två ha drabbats av en skada. För Bureås målvakt Stig Holmberg finns med i Skellefteå AIK:s trupp från den säsongen. Inga spelade minuter, men minst en match på bänken är ju inte fy skam.

Får man välja mellan att värva en keeper från New York Rangers och en från Bureå IF är ju valet enkelt; Bureå alla dagar i veckan. Lokalproducerat är fina grejer. Och det var inte nog med det. Holmberg imponerade så pass mycket under inlåningen, att man faktiskt valde att skriva kontrakt med honom till nästa säsong.

Det kan ju delvis ha berott på att Hardy Åström stack tillbaka Staterna. Stig Holmberg och Roger Rosén delade tämligen 50/50 på målvaktssysslan och det kan ju tolkas som att de var jämnbra, men det kan också tolkas som att ingen var tillräckligt bra.

Holmbergs siffror imponerar inte med 0.839 i räddningsprocent och ett GAA på hårresande 5,29. Nästa säsong var siffrorna ännu värre. Stig fick endast chansen i tre matcher och valde efter det att åka hem till Bureå igen. Men han hade fått blodad tand på de högre divisionerna.

Året efter testade han spel i Bofors och därefter fem Division ett-säsonger i främst CRIF, men även Lejonström. I CRIF kamperade han bland annat ihop med Dick Andersson, så det är några extremt duktiga målvakter som Stig Holmberg har fått studera på nära håll. 

1990 tog karriären slut. Precis samtidigt som Skellefteå AIK:s ökenvandring inleddes. Om det finns någon symbolik över detta är vi osäkra på, men vad vi är helt säkra på är att Stig är Bureås näst finaste spelare. Idag fyller han 63 år och är nog ganska nöjd med sin karriär. 


Kommentarer