Fortsätt till huvudinnehåll

30 juli: Måns Forsfjäll


Den här dagen har vi väntat rätt länge på. En dag plingade det nämligen till i telefonen och vi nåddes av beskedet att bloggen hade fått ännu en följare på Instagram. Det är ett antal aktiva och före detta AIK:are som följer och just den dagen var det Måns Forsfjäll som hittat rätt.

Snabbt kollade vi upp hans födelsedag och lyckan var ganska stor när vi noterade att han fanns med på vår lista. 30:e juli (idag) fyller Måns tjugo år och ingen är gladare än vi. Förutom kanske Måns själv, hans familj och vänner och eventuellt några fler.

Det är en speciell dag på ett annat sätt också. I skrivande stund är det nämligen bara några timmar kvar till NHL-draften och Forsfjälls namn har nämnts. I vår konstiga bloggvärld känns det som om han skulle kunna bli draftad på sin födelsedag, eftersom texten skrivs just idag (7 juli).

När du läser den här texten vet du hur utfallet av draften blev, men vi chansar och drar iväg ett extra grattis här och nu. Vad vi definitivt vet är att han återigen (covid förstörde senast) är uttagen i den svenska JVM-truppen och vi kommer att sitta klistrade framför TV:n och heja.

Måns Forsfjäll fick sitt genombrott under den gångna säsongen, då han var i princip helt ordinarie och imponerade med ett lugnt och tryggt försvarsspel. Någon poängstark back har han väl aldrig varit, men han gjorde i alla fall fler mål än både Granberg, Roos och Kapla.

Under en bortamatch i vintras haussades Forsfjäll rejält av Niklas Wikegård (tror vi att det var), som sa att Måns kom från ingenstans och egentligen var en fullfjädrad SHL-back. Skellefteås organisation fick en hel del (befogad) ros för sin förmåga att förädla oslipade diamanter till backar som kan spela på högsta nationella nivån.

Vi håller med om den analysen, men vill också påpeka att det krävs mer än bra tränare och organisation för att den enskilde individen ska utvecklas. Måns Forsfjälls största tillgång är inte hans talang, utan snarare förmågan att ge allt. Att vilja utvecklas och att vara beredd att ta de extra stegen för att göra detta.

Jag har själv spelat fotboll med/mot Måns pappa Peder. Redan i femtonårsåldern kom vi i kontakt med varandra och där och då kändes det orimligt att Peder tio år senare skulle vara en klok och ansvarsfull förälder. Nästan tvärtom skulle jag vilja påstå…

Om Måns utvecklas på ishockeyplanen i samma utsträckning som hans farsa utvecklades som människa under ovan nämnda tioårsperiod törs jag påstå att vi har en blivande storback i Måns Forsfjäll. Nu vet Peder att jag skojar. Han är en fin kille och har alltid varit, men vi hoppas och tror att grabben är några strån vassare. Grattis Måns. Hälsa farsan!

Kommentarer