Fortsätt till huvudinnehåll

25 juni: Göte Almqvist

Hardy Nilsson för två dagar sedan och Pea Israelsson igår. Man får säga att nivån på födelsedagsbarnen just nu är extremt hög. Och det blir ju inte direkt sämre idag då vi har den stora äran att presentera Skellefteå AIK:s egen gudfader; Göte Almqvist!

Mannen bakom våra klassiska tigerränder, AIK:s förste landslagsman, olympisk medaljör, världsmästare. Listan kan göras ännu längre. Det enda som egentligen saknas är ett SM-guld med moderklubben, men man kan som bekant inte få allting som man önskar. 

Visst hade det varit både vackert och välförtjänt med ett guld på nationell nivå, och även om det ena inte att behövt utesluta det andra, så måste det ju vara ännu bättre att ha varit med och lagt grunden till det enorma hockeyintresset som finns i Skellefteå.

Skottade uterinkar och förmodligen noll kronor i ersättning. Balansera familj, arbete och ishockey var säkert inte det enklaste, men Göte var mannen som klarade allting. Som bekant spelade han även fotboll och bandy. Och dessutom var han aktiv ända tills han fyllt fyrtio år.

Göte Almqvist var alltså en livs levande stålman. En elegant försvarsspelare som säkert snittade 30-40 minuters istid per match. Det kanske inte alltid var bättre förr, med snöfall och kyla under matcherna på utomhusrinken på Norrvalla, men visst hade man slantat upp åtskilliga tusenlappar för att få backa bandet och få känna atmosfären som rådde där och då.

Och namnet på allas läppar var Göte Almqvist. Det är ju inte direkt varje dag som en Division tre-spelare tas ut i Tre Kronor, men Göte lyckades med det. Nästa säsong (51/52) spelade dåvarande Division två-spelaren Almqvist OS för Sverige. En klassisk Buster-historia (för er som är gamla nog att ta den referensen).

Så småningom etablerade AIK sig i högsta divisionen och det var vid ett par tillfällen nära att vi skulle ha vunnit det där efterlängtade guldet, men Almqvist och hans kamrater fick nöja sig med dubbla silvermedaljer och ett brons. Sedan avslutades karriären och inlägget hade därmed kunnat vara slut. Men icke.

Drygt tjugo år senare flyttade jag nämligen in i huset på andra sidan gatan från Göte. Egentligen var han helt okänd för mig, men när min pappa berättade att han spelat i AIK tände jag på alla tänkbara cylindrar. Jag måste hitta ett sätt att nästla mig i grannhuset!

När barnbarnet Lucas kom från Stockholm och hälsade på såg jag min chans. Kontakt etablerades och trots att jag och Lucas aldrig riktigt klickade så tackade jag gärna ja till hans inviter att hälsa på hos hans farmor och farfar. Mest för att få en skymt av Göte, men det låg ofta även saft och bullar i potten.

Fina minnen av en fin man. Göte Almqvist skulle idag ha fyllt 101 år. Det känns som en självklarhet att han föddes mindre än en vecka innan Skellefteå AIK grundades och det känns minst lika självklart att ägna den här dagen åt att hedra hans minne. Tack för allt, Göte. 

Kommentarer