Tänk dig följande scenario: Du glider runt på stan på jakt efter en ny, fräsch garderob. Du har fått in lite mer pengar, kanske gått ner några kilo. Attraktivare än någonsin, är du nu redo att ta ut svängarna och köpa något riktigt läckert. Frågan är bara vad?
Då möter du en kille med en tröja. En riktigt snygg tröja. Det är precis den som du vill ha. Du tänker att det kommer att bli den snyggaste tröjan i din garderob. Det här kan bli början till något stort. Läge att äntligen träffa en flickvän. Kanske avancera i karriären.
Men när du kommer till affären är tröjan slut. Den kommer tidigast att komma in nästa år. Du får lov att köpa något annat alternativt nöja dig med det du har. Ny chans nästa år kanske? Inte utan att du blir lite småirriterad på den där killen som hann före dig.
När det har gått ett år kollar du läget, men det visar sig att tröjan förmodligen kommer att finnas i butiken först om ytterligare ett år. Killen som äger tröjan går fortfarande runt i den, men frågan är om han når så stora framgångar. Kanske var det en felsatsning, trots allt.
Till slut kommer dock chansen. Tröjan, som nu är en aning omodern (men fortfarande kostar lika mycket) , dyker efter två år upp i butiken. Trots att det bara finns ett exemplar, verkar det inte råda någon huggsexa kring den. Du köper tröjan och tänker att livet bör förbättras med minst tio procent.
Nu! En ökning av livskvalitet är ju aldrig fel. Men det blir inte som du har tänkt dig. Tröjan må ha varit dyr, men andra tröjor passar bättre och ger dig mer beröm och du börjar tveka på om du har fattat rätt beslut. Det går ett år och livet står och stampar. Du beslutar dig för att ge din dyra tröja en chans till.
Men det händer ingenting. Du träffar inga tjejer och får inget nytt jobb. En kort tid in på ditt andra år med tröjan, beslutar du dig för att sälja den på Tradera till en bråkdel av priset som du betalat. Köpare blir en finländare från Kärpät och ganska snart har du införskaffat bra mycket snyggare tröjor, inklusive några hemmastickade till ett mycket lågt pris (garnkostnaden). En dag tittar du på bilder på killen som köpte tröjan först och inser att den aldrig var särskilt snygg.
För dig som har svårt med liknelser blir nog det här inlägget ett fiasko. Vi har just beskrivit Petr Tenkrats tid före och i AIK. Han var en spelare som vi suktade efter några år och det kändes som en jackpot när han äntligen kom. Tenkrat skulle ta oss till nästa steg.
Så blev det inte och han var en ganska stor besvikelse och skeppades till Kärpät under år två. Om man nu tar sig en titt på hans statistik på Eliteprospects så inser man snart att hans prestationer här är likvärdiga med vad han levererade tidigare i sin karriär.
Men han hängde ett tag i vår garderob och när man tittar på gamla plagg blir man både lite nostalgisk, samtidigt som man tänker; hur kunde jag? Att ha haft en högerfattad spelare som åkte fort, fort, runt, runt i offensiv zon, för att avsluta med ett okej skott i magplattan på målvakten gör dock att känslan av nostalgi överväger. Idag blir Tenkrat 45 år och kanske står en ny tröja på önskelistan.
Kommentarer
Skicka en kommentar