22 maj: Patrik Westerback

Idag blir det mysigt. Ljusa färger och fågelsång. Sommaren nalkas och alla är glada. Det är nämligen Patrik Westerbacks födelsedag. Den 48:e i ordningen. Frågan är om vi någonsin har haft en bättre spelare i Skellefteå AIK? I alla fall om man jämför den inneboende kvaliteten kontra vad vi verkligen fick ut.

Möjligtvis att Ryan Vesce och Mike Dunham kan konkurrera, men i ärlighetens namn hade ingen av de spelarna i närheten så mycket talang som Guds gåva till Skellefteå, ishockeyn i stort och allt och alla. Patrik Westerback var en superstjärna och han visste om det.

För all del hade han aldrig spelat högre upp än i Finlands motsvarighet till Hockeyallsvenskan, men det berodde nog på att han hade varit sin moderklubb Sport (Vasa) trogen. Det var trots allt näst intill en familjeklubb, där både farfar, far och bror Kenneth Westerback varit verksamma. 

En utflykt till Björklöven, där Patrik snabbt hamnade i konflikt och den missförstådde ynglingen kom i klinch med den sportsliga ledningen och valde att göra ett par säsonger i Vännäs istället. Det allmänna omdömet från Umeå var dock att han var en jättetalang, men att personligheten var knepig.

Sex poängstarka säsonger i Vasa och Westerback var redo för ett nytt äventyr. ”Hockeyn i Sverige kommer att passa mig bra.” Det var så han sa, och han ansågs egentligen vara en fullfjädrad Elitseriespelare som väntades dominera stort i Norra Allsvenskan.

Värvningsbonanzan i Skellefteå visste inga gränser och varken förr eller senare kändes första isträningen så intressant. När de tusentals fansen som bevittnat träningen gick hem och åt middag var samtalsämnet vid exakt ALLA middagsbord samma. Hur bra var Patrik Westerback egentligen??

Han hade dominerat tillställningen helt på egen hand. Stjärnor som Pål Johnsen, Fredrik Krekula och David Nyström mindes ingen. Men den finländske snirklaren gjorde vad han ville. Maken till skridskoåkning, spelsinne och klubbteknik hade vi aldrig skådat. Han var Krobbe Lundberg, Dick Burlin och Kari Jalonen i en och samma person.

På försäsongen dominerade han. Tidigt sänkte han Kiruna på egen hand med ett hattrick, men undan för undan blev han mer och mer osynlig. Det ryktades om konflikter och bråk i omklädningsrummet. Eftersom Vasa är en svensktalande stad gick det att ta del av illasinnade rykten därifrån. ”Patrik Westerback har klippkort på tinget.”

Sen, i början av januari, halvvägs in i säsongen var han bara borta. Kontraktet var brutet och Westerback menade att han inte kunnat spela sitt spel i Sverige. Han hänvisade till hugg och slag och fasthållningar, men sa ingenting till sitt eget psyke.

I samma veva uppdagades det att han var inblandad i en infekterad vårdnadstvist och var tvungen att ta hand om det. 5+9 på 24 matcher är siffror som vi aldrig glömmer. Den enorma, magiska potentialen glömmer vi aldrig. Blicken som kunde döda när han missförstods glömmer vi aldrig. Patrik Westerback glömmer vi aldrig.