Garvis, Krobbe, Grävskopan från Överkalix. Vi tycker som bekant allt som oftast att det var bättre förr och förstår att det finns framåtsträvare bland er som tycker annorlunda. Även om ni säkert anser er ha rätt i det fina i att saker utvecklas och förändras, så bara måste ni hålla med om följande tes:
Dagens smeknamn är ingenting i jämförelse med hur det var förr. Vi inledde inlägget med några klassiska AIK-smeknamn. Skojiga namn som inte är baserade på spelarnas för eller efternamn. Nej, nivån på fantasin var oändligt mycket bättre förr.
Jocke, Lirre och Pudding. Där har ni nivån på smeknamn på den här sidan av millennieskiftet. Torftiga smeknamn utan någon klass. Men det finns ett undantag, och du som har minsta intresse av Skellefteå AIK och dess spelare. Dagens födelsedagsbarn Nicklas Dahlberg kallas som bekant för Pumba.
De flesta kan ju sina Disney-filmer, men om du känner dig osäker så kommer här en förklaring. I filmen Lejonkungen är en av birollerna vårtsvinet Pumba. Ett fisande, stinkande vårtsvin. Vi har ingen koll på Nicklas Dahlbergs eventuella glutenmage, men hans smeknamn sägs komma från liknande egenskaper som vårtsvinet Pumba.
Men om vi bortser från det briljanta namnet Pumba, så finns det en hel del annat gott, hockeymässigt, att säga om Dahlberg. Hans resa sammanfaller väldigt väl med vår egen klassresa. 2003 gick flyttlasset norrut för Danderydskillen som skulle göra något tämligen unikt.
Som bekant har det länge varit svårt för oss att lyfta upp målvakter från de egna leden, men Dahlberg är ett undantag. Nu reagerar vissa på ”egna leden”, men om man läser AIK:s vision så står det att 50% av spelarna i a-laget ska komma från juniorlaget. Inte ett enda ord om att de måste vara egna produkter.
Efter ett par år i juniorlaget fick han så chansen att vara Andreas Hadelövs backup, och hoppade in ungefär lika ofta som Dick Anderssons reserver. När han väl vaktade buren gjorde han det bra och ångesten hos oss ökade inte jättemycket. Ett GAA på 1.25 under avancemangåret gjorde att det spekulerades i om han till och med var mogen för förstaspaden så småningom.
08/09 skadades Andreas Hadelöv och Pumba vaktade målet vid hälften av matcherna i grundserien och konkurrerade ut Hadelöv under slutspelet. Tronskiftet var ett faktum. Trodde vi. Säsongen som följde tänkte vi att Dahlberg skulle vara vår etta och känslan var att AIK resonerade likadant.
Istället blev det fiasko. Sju Elitseriematcher och tämligen usla siffror. Hadelöv blev kvar och Dahlberg flyttade till Modo. Försöken att etablera sig i först Elitserien och sedan Hockeyallsvenskan misslyckades och nästa flytt gick västerut. I Frisk Asker har han blivit en kultspelare och spelar faktiskt fortfarande.
På meritlistan finns ett guld i Norge, men det som VI minns honom för är de lite trötta ögonen och det stabila spelet han i princip alltid bjöd på, trots att det oftast gick veckor mellan gångerna som han fick spela. Men det vi minns honom allra bäst för är att han var en medlem av laget som gjorde det. Laget som gick upp. Då är man per definition odödlig.
Kommentarer
Skicka en kommentar