Det har blivit några födelsedagar för Werner. Idag firar han sin 49:e. Så svårt är det inte att visualisera hur det gick till när han fyllde år som ung grabb. Inte låg han vaken av spänning en timme innan familjen kom in på hans rum med sång, tårta och paket. Nej, nerver har aldrig varit något för Magnus.
Ett relativt kargt tack för presenterna och en vass oneliner till farsan ifall han skojpikade sin son om att han inte visste hur han skulle använda sitt nya tennisracket. En pliktskyldig kram till mamma, stor bit tårta och sen ut på gatan för att lira landhockey en halvtimme innan skolan. Så speciellt var det inte att fylla år.
Vi är inte 100% allvarliga, även om ovanstående beskrivning nog stämmer hyfsat väl med nidbilden som man kan ha av Magnus Wernblom. Pang på, rakt på sak och inga större känslor inblandat, förutom aggressivitet och en dos ilska. På ett vis kanske det stämmer, men på ett annat sätt är Wernblom en känslomänniska med ögon som relativt lätt vattnas och ett stort hjärta för de som han bryr sig om.
Man får inte förväxla hockeyspelaren Magnus med människan Magnus. För i så fall skulle människan Magnus vara ett redigt svin. Så kände i alla fall motståndarna, fansen till motståndarna och garanterat domarna, även om han var betydligt mer ärlig än skvätträdda killar som Ledin och Jämtin.
Det är en fascinerande tanke att säsongen 04/05 spelade tre extrema vinnare som Pär Mikaelsson, Jimmie Ericsson och Magnus Wernblom i samma lag. När man tänker den tanken fullt ut, så inser nog de flesta att vi hade gått upp redan då om det inte hade varit för ett barnkalas i Boviken.
Av olika anledningar så lämnade Ericsson och Mikaelsson, men Wernblom blev kvar och det räckte gott. Han vräkte upp oss i Elitserien lika mycket påverkad av nerver som när lätt vresig väcktes av sången på sin tionde födelsedag. Magnus Wernblom är en av de absolut största vinnarna, hjältarna och människorna som någonsin spelat i Skellefteå AIK.
Man trodde ju inte att det var sant när han blev klar för oss. Modo-ikonen som av ren princip inte förlängde sitt kontrakt med laget han spelat för nästan hela sitt liv. En flytt utomlands var inte aktuell (oerhört tveksamt om han kan engelska) och att flytta söderut, bort från Norrland, fiske och skoterkörning kändes lika osannolikt.
Hur många fartkameror fastnade Peo Larsson på, under sin panikfärd till macken i Hörnefors? Och gick Pea Israelsson med på att betala dessa böter? Frågor som vi aldrig får svar på. Men hit kom Magnus och även om han redan från start låg väldigt bra till i våra ögon, så växte han ytterligare under sina tre år här, både som spelare och människa.
Min syster ringde upp Wernblom och frågade om han skulle kunna skjutsa henne och sin kavaljer till studentbalen. Detta bara någon månad efter hans flytt till Skellefteå. Det gäller ju att sticka ut på den tillställningen och vad sticker ut mer än att få skjuts av Magnus Wernblom i hans gula AIK-bil?
Magnus tackade ja omedelbart. Inte för att vinna sympatier eller skapa uppmärksamhet i sin nya hemstad, utan enbart för att han är en schysst kille. Då den stora dagen var inne var han uppklädd och stilig och tvekade aldrig över att kliva ut och öppna dörren till paret (damen först, givetvis). Wernblom är en class act, något som kanske glömts bort bland alla hyllningar för powerplay-mål, för att ha spöat skiten ur Ric Jackman och slashat av klacken på Jesper Jägers finskor.
Vi skulle kunna ägna resten av bloggåret till att hylla honom för sitt skott, sitt Osten-flin eller hur han bar hela Skellefteå på sina axlar vid avancemanget. Men allt det där har ni läst om och känner redan till. Istället vill vi lyfta fram att han i god tid förlängde med AIK, givetvis utan att veta i vilken serie som skulle spela i nästa säsong.
Idag hyllar vi människan Magnus Wernblom (hockeyspelaren Magnus följer ju ändå med på kuppen). Själv firar han nog knappast sin födelsedag på något särskilt vis. Hans fru vet om att han hellre drar ut och pimplar än att ha ett hejdundrande kalas. Det gäller även nästa år, när han fyller 50. Tack för allt du har gjort för oss. Vi glömmer dig aldrig.
I mina ögon finns det några, som över tid, vunnit mitt hjärta : Anders Acka Andersson, Hardy Nilsson, Magnus Wernblom och några till. I den ordningen.
SvaraRaderaBlev några få rader i aftonslasken när Magnus skrev på för AIK ( ett norrlandslag ,så vem bryr sig). Men jag,och många med mig jublade: " den blomstrande framtid är vår". Och så blev det. Och det kommer mer i vår.