”And we’re gonna ride them!”
När du får veta att den växelsången skrålades av Sean Gauthier och Drake Berehowsky i omklädningsrummet inför en träningsmatch mot Piteå, gissar jag att du både ler och att din puls ökar med minst tio slag/minut. Det säger ju nämligen ganska mycket om vilken karaktär Drake hade. Och vilken karaktär han var.
Det var ju alltför många NHL-spelare som kom till Europa enbart för att hålla igång, ifall säsongen där borta skulle komma igång igen. Om du läser det här Mike Dunham, så var det främst dig som vi syftade på. Men Berehowsky med 549 NHL-matcher under bältet kom hit och agerade som RIKTIGT proffs. Han gav allt, trots att hans spelstil inte direkt passade på de större rinkarna.
Ger man allt blir man älskad av Skellefteå-publiken. Och då brukar man i regel älska tillbaka, vilket Drake också gjorde. Oavsett om det var sant eller inte så gick han ut i pressen, två säsonger senare, och sa att AIK var den enda klubben i Europa som han kunde tänka sig att spela för. Förmodligen var det sant, eftersom han la av då han och Peo Larsson inte kom överens om kontraktet.
Efter att ha bevittnat ett antal matcher i Nordamerika förstår man spelarna som kommer hit och verkligen brinner för supporterkulturen. ”Go Leafs go” eller ”Let’s go Rangers” är både de klatschigaste och fyndigaste ramsorna som NHL lyckats uppbåda. Att då komma hit och skapa bland de mest öronbedövande dånen någonsin i Ladan, gör att man ytterligare förstår hur fascinerad Drake blev av NP:s ljudkuliss. Inte ens ett gäng jänkare inzoomade på jumbotronen kan make that much noise.
Berehowskys 4-3-mål mot Leksand har som bekant ett eget inlägg på bloggen, så det får du googla dig till. Förspelet till att han överhuvudtaget fick chansen att spela i ett så avgörande läge i offensiv zon är desto mer intressant. Under hela karriären hade Drake varit en utpräglad defensiv back och innan tiden i AIK hade han knappt loggat någon istid i powerplay.
Det var nämligen så att under träningarna hade Berehowsky visat upp en stark lojalitet till Uffe Tavolas bågar och taktik. Ulf blev både imponerad och lite star struck, så han beslutade sig för att spela sin nya NHL-spelare i alla tänkbara spelformer. Under Drakes första PP-träning sköt han Anders Söderberg i ansiktet och sa till Tavola att han inte var lämplig att spela i numerärt överläge.
Men ingen är tjurigare än Uffe, och dessutom var det inte så dumt med en defensiv back som kunde säkra upp bakåt i powerplay (enligt Ulf…). Således var Berehowsky på isen när vi jagade ett segermål och resten är ju historia. Norran snappade upp att han borde intervjuas och de klassiska orden ”Jag trodde att taket skulle lyfta.”uttalades.
Idag fyller Drake Berehowsky 50 år och dagen spenderas tillsammans med familjen. Family dinner på ett all American steak house. Iförd kostym åker de sedan vidare till Drakes veteran-pappas grav där han håller ett tårdrypande tal med”How proud you would be if you saw me right now. I’ve grown up to be the man you always wanted me to be.”
Hem och kolla igenom lite highlights från karriären. Ta emot presenten från hela familjen (en exklusiv klocka). Kort sagt den perfekta födelsedagen. Men när Drake så småningom drar sig tillbaka till salongen med en glas whisky (två fingrar) utan is, och i sin ensamhet summerar sina första femtio år, både tror och hoppas jag att han ganska snabbt tänker tillbaka på sina månader i Skellefteå.
Kommentarer
Skicka en kommentar