Silly season: Den inkompletta listan med rykten genom åren

Ett tag var det nästan skönt när säsongen var slut. Då väntade nämligen silly season, en säsong som vi behärskade bättre än den vanliga hockeysäsongen. År efter år trodde vi att serien gick att vinna i maj och juni, och inte i mars och april. Norran uppdaterades 02.00 och ofta fanns det väl tilltagna ryktesartiklar att läsa. Peo Larsson var som en öppen bok, och man valde att tro på allt.

Det var nästan orimligt bra lag vi skulle kunna ställa på fötter, men om något verkar vara för bra för att vara sant, så är grundregeln att det ÄR för bra för att vara sant. Men även om alla ryktena inte stämde, så var det roligt att fantisera och spekulera. Och ibland var det ju sant. Magnus Wernblom, Steve Potvin, Henrik Karlsson och Mikael Renberg. Rykten som hade surrat och som utmynnade i kontrakt.

Har du missat sidan taif.nu har du missat stora delar av charmen med silly season i början av seklet. Det var Tingsryds hemsida, som samlade ihop alla rykten som över huvudtaget fanns, och man kunde till och med själv skicka in rykten. Källa krävdes oftast, men inte alltid. Man hade sin dagliga runda in på alla tänkbara forum och sög åt sig ryktena som en svamp. 

Men sen kom ”circle of trust” och förstörde allt. Det slutade sippra ut rykten om nyförvärv. För all del så fick vi ett bättre och bättre lag, men charmen med att drömma sig bort, baserat på vad en skribent på Lakers lakejers forum hade skrivit, finns inte längre. Numera börjar man med nästa års trupp redan under hösten och silly season ägs av agenterna och inte av oss fans. 

Vi har idag påbörjat ett levande dokument, ett inlägg som kan komma att förändras kontinuerligt beroende på vad ni läsare har att komma med. Vi har nämligen tänkt ge oss på att sätta samman en lista över samtliga rykten till AIK de senaste tjugo åren (det kan även dyka upp tidigare rykten). Det mesta är taget ur minnet, så det kommer helt klart att finnas luckor. Har du namn att bidra med får du gärna posta dessa i kommentarsfältet. Gärna med källa, men inget krav.

Rykten som blev sanning struntar vi i. De är ointressanta. Likaså spelare som har ryktats tillbaka till AIK. Den listan skulle ju bli nästan lika lång som listan över spelare som HAR spelat i AIK. Så ingen Daniel Branda eller Johan Åkerman, tack. Där det finns material nog att skriva en liten kommentar så har vi gjort det. I övrigt blir det här inlägget bara en lång lista på namn. I bokstavsordning, vi såg ingen annan lösning, såsom klubbtillhörighet eller kronologi.

Det ska också sägas att vi är starkare lite längre bakåt i tiden och har mer koll där än under de senaste åren, men vi tar tacksamt emot alla möjliga bidrag. Nu blir det silly season!

Jonas Ahnelöv: 2015 ryktades Ahnelöv vara aktuell för Skellefteå. Kaptenen skulle lämna krislaget Modo och SM-finalisten AIK låg nära till hands. Det blev KHL och Avangard Omsk istället.

Dick Axelsson: 2011 erbjöd Skellefteå Dick Axelsson 80000kr mer i månaden än vad han hade tjänat i Färjestad. Dessutom skulle han få spela med sin gode vän Jimmie Ericsson i AIK:s förstakedja.

Justin Azevedo: Hade det inte varit helt rimligt om den tredje "Monarken" också hade hittat hit, 2012? Istället valde Azevedo att spela i Ilves och vi valde Ryan Vesce.

Michael Badelt: Hammarbys spektakuläre back Michael Badelt var aktuell för AIK i början av 00-talet. Istället blev han ägare av strippklubben Privé och 2014 mördades Mille Markovic, som haft samröre med Badelt. Micke hade inget med saken att göra, men han var inte förvånad då "Han har hållit på i 20 års tid med att grisa sig mot kvinnor och hota och pressa kriminella, så får man väl betala notan.".

Lubos Bartecko: "På måndag är Bartecko klar för Skellefteå." Så sa hans agent i maj 2009. Vi var på väg att norpa ännu en stjärna från Luleå, men det blev Bern och Färjestad den säsongen för slovaken.

Andre Benoit: Den forne SSK-backen sas vara på Erik Forssells radar under sommaren 2019. Föga överraskande blev det inte så.

Jonas Bergqvist: När Jonas Bergqvist lämnade Feldkirch i Österrike och i själva verket avslutade sin karriär, var det någon som på fullaste allvar trodde att han skulle komma hit. Istället blev det Patrik Ekholm och Fredrik Näsvall. Bättre så!

Miroslav Blatak: I samband med att Petr Tenkrat blev klar för AIK dök också nyheten upp, om att den tjeckiske VM-backen Miroslav Blatak var aktuell. Detta kom som en förvåning för Lasse Johansson.

Johan Boman: Ett tag ryktades alla tänkbara Lövenspelare hit, men lågvattenmärket var nog Johan Boman. Bland fansen i Umeå ansågs han vara ovärderlig, så alla var nöjda när han blev kvar.

Anders Burström: Ingen vet hur många gånger Uffe Taavola tryckte in speed dial 1 på sin telefon och frågade om Anders Burström ville komma till Skellefteå. Bland annat erbjöds han obegränsad tid i powerplay.

Bobby Butler: 2012 fick Bobby Butler (Ottawa, Binghamton) ett kontraktsförslag av Skellefteå AIK. I alla fall enligt dennes agent. De skulle veta mer efter helgen.

Andreas Custemo: "Brynäs sämste back genom tiderna", (Källa: Brynäs hockeysnack.com-forum) Andreas Custemo var aktuell för AIK 2000. Han valde istället Oskarshamn och var med och slog ut oss i playoff.

Stephane Da Costa: Vi tyckte nog att det borde räcka att han kände Bellemare och var från Frankrike för att han skulle vilja komma hit, men det var nog aldrig nära.

Björn Danielsson: År 2000 gick Björn Danielssons kontrakt med Arlanda ut. Självklart skulle han komma till Skellefteå AIK. Vad vi inte insåg var att det fanns fler än oss AIK-fans som höll koll på spelare. Sportchefer i Elitserien till exempel.

Jonathan Ericsson: Det sas att vi valde David Holmqvist framför Jonathan Ericsson under sommaren 2003, men i och med att Ericsson gick till Elitserielaget Södertälje så var det kanske han som valde ändå.

Fredrik "Grizzly" Eriksson: Grizzly pendlade ett tag mellan Färjestad och Bofors, och erbjöds att komma hit istället, men det blev aldrig så. Sedan återkom ryktet då Hadelöv skadade sig. Peo Larsson bekräftade att Eriksson kunde komma loss efter jul.

Damien Fleury: Om Damien Fleury var aktuell eller ej, står skrivet i stjärnorna. Men när den franske forwarden gjorde succé i Västerås blev han högvilt i Elitserien och i och med att Bellemare var här så...

Johan Fransson: Under Johan Franssons svensexa satte hans polare upp falska löpsedlar där det stod att Fransson skulle vara klar för Skellefteå. Något som inte uppskattades av de sluga Luleå-supportrarna. 

Edvin Frylén: Frylén var under många år det stora (i dubbel bemärkelse) drömförvärvet på backsidan. Han valde att spela i Elitserien istället, något som vi inte riktigt kunde förstå.

Alexandre Giroud: Att surfa runt och leta tänkbara förvärv i AHL var något som många pysslade med. Gärna powerforwards, och var det inte så att Giroud faktiskt var aktuell för AIK på riktigt?

Dominik Granak: När Rögle åkte ur Elitserien 2010, var Granak väldigt sugen på att komma till Skellefteå. "Det är en väldigt attraktiv klubb." Dessutom kände han hela tjecko-slovakiska gänget som var här då. Det blev nog inget kontraktsförslag från Lasse Johanssons sida.

Mika Hannula: När Mika Hannula lämnade Magnitorsk 2010, började ryktena gå om Skellefteå AIK. Det visade sig dock att han var nyopererad och inte skulle spela mer under säsongen.

Magnus Hedlund: Lille Hedlund platsade just så pass i Modo och i början av 00-talet var vi oerhört svaga för Elitserie-rejects, men Hedlund valde Leksand. Något han till slut fick anledning att ångra.

T J Hensick: En dröm snarare än ett konkret rykte, men man måste få drömma. Några år senare kom han till Modo och floppade stenhårt. Inte alls beredd på kraven i SHL.

Juuso Hietanen: Det mesta är ju sagt om den här härvan, men det vi tar med oss mest är hur underbart naiv Peo Larsson var. Vi saknar dig, Peo!

Michael Holmqvist: Det blir ju en del surfande i samband med ett sådant här inlägg och någonstans läste jag att Micke Holmqvist varit aktuell för AIK, förmodligen i samband med att han lämnade Djurgården 2010.

Daniel Holmström: En given strategi var ju att rensa konkurrenter på deras bästa spelare. Bland annat var vi sugna på Piteås bäste back Daniel Holmström, men han valde Hammarby istället. Det var ändå en härlig tid, när det plötsligt var möjligt att bara sno stjärnorna från andra lag, även om det inte blev något med just Holmström.

Bjarne Hurtig: När vi ändå nämner taif.nu. Hurtig var enormt stor och hamnade givetvis så småningom i Nyköping. Han var en dröm, men det var nog lika bra att han aldrig kom, då karriären aldrig tog fart. Nu kan man ju fortfarande tillåta sig att smådrömma om honom, med visst välbehag.

Per Hållberg: 2007 lämnade Per Hållberg Zug och AIK högg på allt som rörde sig. Han valde att flytta hem till Modo innan han avrundade mycket ovärdigt med spel i Växjö och Björklöven.

Mike Iggulden: Centerjakten efter det att Brad Moran inte fick nytt kontrakt var intensiv och NP-redaktionen styrde upp intervjuer med agenter kring AHL-spelare. 197cm och 97kg, men centern som kom hette Fredrik Warg.

Marcel Jenni: Ungefär samtidigt som AIK gick upp, flyttade Marcel Jenni hem till Schweiz. Han ryktades till AIK och många av oss kände nog att han borde prioritera oss istället för högarna av schweizerfranc.

Mathias Johansson: Behovet av rutin och spelare som hade varit med förr var stort i samband med Elitserieuppgången. Den perfekta värvningen skulle kunna ha varit Mathias Johansson, som fick en allt mindre roll i Färjestad, men det stannade vid ett rykte.

Stefan Johansson: Den Piteå-fostrade Gnagetbacken låg nära till hands att värva under flera silly seasons. Aktuell både när vi var ett topplag i Allsvenskan (han gjorde tre J20-matcher i AIK?!) och när vi gick upp i Elitserien.

Daniel Josefsson: I samband med att Fredrik Lindgren flyttade hem från Färjestad så rasade folk i Norrans kommentarer om att man borde ta hit Daniel Josefsson istället. ”Flera klasser bättre.” Lasse Johansson valde Lindgren. 

Jesper Jäger: Inte ville vi ha hit ärkesvinet Jäger, men samtidigt kittlade det ju att sno bland det käraste Björklöven hade. Ryktet uppkom 2003 och det hade varit en rejäl maktdemonstration att plocka hit både honom och Potvin.

Andreas Jämtin: 2015 sas det att Jämtin kommit på kant med HV71:s sportsliga ledning och istället förhandlade med Skellefteå AIK. Dessutom hade han släkt här i närheten, vilket då och då anges som ryktesanledning.

Markus Kankaanperä: Kankaanperä är född i Skellefteå, i och med att hans pappa, Ari, spelade i AIK. 2007 hade han möjlighet att gå i pappas fotspår, men ville (likt Juuso Hietanen) spela i ett mer etablerat lag.

Mikael Karlberg: Hans fru ägde en kiosk i Piteå sa ryktet, och det var skäl nog för oss att tycka att familjen skulle flytta norrut och då skulle Karlberg spela för oss. Det här ryktet florerade i flera år, men inget hände.

Jason Krog: ”Ingen silly utan Krog-runda”, skrev North Powers redaktion, 2011. Det var under den mest intensiva AHL-scouting-tiden som Krogs namn då och då dök upp, men agenten avslöjade inte om Skellefteå AIK var en av intressenterna. 

Valeri Krykov: I takt med att Krykov blev långsammare och producerade mindre och mindre, så ryktades han mer och mer till Skellefteå. Men mannen med det ryskklingande namnet avslutade karriären i Timrå.

Lasse Kukkonen: Det händer att fansen själva lyckas varva igång en ryktesspridning bara för att någon suttit några timmar på Eliteprospects. Det kan ha varit så med Kukkonen, för det finns inga artiklar kring det här ryktet.

Per Ledin: Lasse Johansson var fåordig när han konfronterades med ryktet om att Per Ledin skulle flytta till Skellefteå. Lasse skulle kontakta media då något var klart. Det är fortfarande tyst...

Petteri Lindbohm: En back till skulle in, 2017 och Lindbohm var uppe på sportchef Lindgrens bord, men av anledningar som han inte vill gå in på så falnade intresset för den finländske landslagsmannen. Brist på SHL-rutin, kanske?

Xavier Majic: Magic var en grym tekare och en defensivt stark center. Ulf Taavola gnuggade händerna. Fansen skattade honom högre än Steve Potvin som gick tillbaka till Björklöven. Andra sågade Majic. Mycket snack, men ingen värvning.

Steve Maltais: Ytterligare en våt AHL-dröm, där den gemensamma nämnaren ofta är att de är svaga skridskoåkare, men har gott om power och sinne för var målet är beläget. Statistiken var alltid mycket bra.

Derek Meech: Ett tag fick vi allt som vi pekade på, men frågan är om vi någonsin pekade på Derek Meech? Det blev nämligen Malmö istället och ingen lyckad tid där. Det blev också hans sista aktiva säsong.

Ilari Melart: Likt Petteri Lindbohm ryktades Ilari Melart till AIK, 2017. Konkurrensen var dock från KHL-klubbar och vi gav upp racet. Melart gick till Färjestad och vi hade tappat några platser på hackordningen, jämfört med senaste åren.

Josef Melichar: Pavel Skrbek har många goda vänner och hälften av dem har någon gång ryktats till AIK. 2009 var det Josef Melichars tur, men det blev inget.

Andy Miele: Ibland hamnar en spelare på marknaden och bjuds ut av agenten till klubbarna. På det sättet kan ett rykte starta och det är ju bättre att flera klubbar är intresserade. I Mieles fall nämndes AIK, men det blev Malmö och sen Växjö.

Jarmo Myllys: Den finländske målvaktslegenden var mer eller mindre klar för Skellefteå 1988, men det slutade med att vi tackade nej och värvade Kari Jalonen och Kari Suoraniemi. Om Myllys hade kommit hade vi kanske aldrig fått Dick Andersson. Hemska tanke.

Tony Mårtensson: Tony Mårtensson och Björn Danielsson var en fruktad duo i Arlanda och hade varit fina förvärv till AIK. Men som vi nämnt så hade de fler ögon på sig och hamnade tillsammans i Brynäs.

Petr Nedved: Som vi tidigare skrivit så planterade Peo Larsson det här ryktet för att röka ut goltuppen i sin närhet. Det gick otroligt bra, men någon Petr Nedved var aldrig aktuell för Skellefteå AIK.

Patrik Nevalainen: Ett av de värre ryktena någonsin. Bottenlaget i Allsvenskan, Björklövens sämsta back till AIK. Det skulle i så fall vara tidernas största renoveringsobjekt.

Janne Niinimaa: 2011 erkände Niinimaas agent att han hade daglig kontakt med Skellefteå kring Janne. I slutändan stod det mellan AIK och Luleå, men det blev Schweiz och ett ganska abrupt slut med Asplöven bara en säsong senare.

Petteri Nummelin: Under tidigt 00-tal spelade Nummelin ett par säsonger i Frölunda och gjorde det väldigt bra. Så bra att han i princip ryktades till Skellefteå inför varje säsong efter det att vi gick upp. Hur mycket sanning som låg i det är oklart, men Nummelin kom då aldrig till AIK.

Jaroslav Obsut: Samtidigt som Lubos Bartecko ryktades till AIK, rapporterades även Jaroslav Obsut flytta samma väg. I efterhand har vi insett att Lasse Johansson mest troligt bara jäklades med Luleå.

Fredrik Olausson: Avdelningen osannolika rykten som vi ändå valde att tro på. Olausson hade släkt nära Skellefteå och hade till och med synts till på kansliet. 

Daniel Olsson: Sundsvalls center Daniel Olsson var både enerverande och bra. Och varför inte slå två flugor i en smäll och samtidigt förstärka laget och försvaga en konkurrent. Det rann dock ut i sanden.

Daniel Olsson-Trkulja: 2015 gjorde Olsson-Trkulja succé i Gnaget och ryktades till några SHL-klubbar. Han svarade undvikande på om Skellefteå AIK var ett av lagen och Lasse Johansson svarade inte alls.

Fredrik Olsson: Om jag så slår världsrekord i demens framöver, så kommer jag aldrig någonsin att glömma Norrans helsida med rykten inför säsongen 00/01. Det bara sprutade namn och ett av de namnen som nämndes var Nyköpings bjässe Fredrik Olsson, som sågs som en realistisk drömvärvning.

Urban Omark: Omark var inte en lika stor dröm, men desto troligare än Fredrik Olsson i och med att han hade rötterna i norr. Precis som för exakt alla andra spelarna (utom Juuso Hietanen), så stannade det vid ett rykte.

Petri Pakaslahti: Om AIK skulle klara sig kvar efter Kvalserien 2007, så skulle Petri Pakaslahti komma hit. Men då måste dessutom Malmö åka ut. Peo nekade till allt, men berättade i samma artikel att Juuso Hietanen var klar.

Richard Park: Någon hade sett en kille med asiatiskt utseende som bar på en hockeytrunk på Stora Coops parkering. Den enda som stämde in på beskrivningen och var tillräckligt bra, var Richard Park och således var han aktuell för AIK.

Greg Parks: Planen tömma Björklöven på allt, bara för att vi kunde, inkluderade även Greg Parks. Han hade varit bra mot oss i ett antal matcher och bekräftade också att det fanns intresse från Skellefteå.

Esa Pirnes: Finske agenten Jarmo Kork fick några samtal från NP-redaktionen. Ett handlade om Esa Pirnes nyskrivna treårskontrakt med AIK. Det var helt taget ur luften, berättade Kork. 

Jörgen Rickmo: Det andra av Nyköpings ”Twin towers” som togs upp i Norrans stora silly-genomgång. I efterhand inser vi att det nog var mer av en önskelista, än att det fanns någon substans.

Juha Riihijärvi: Ett extremt löst rykte var att Malmöikonen Juha Riihijärvi skulle bryta upp från allt han byggt upp i Skåne och komma till Skellefteå.

Jared Ross: Det fanns två saker som talade för att Jared Ross skulle komma hit. Dels hade han producerat mycket på AHL-nivå och dels hade han vana av stora rinkar från säsonger i DEL. Att han aldrig var aktuell var en annan sak, men ryktet gick.

Pär Rova: Bodens backtuffing hade varit ett fint tillskott, tänkte vi. Boden var svåra att tas med och vi ville brandskatta dem. Rova var nog ett namn på ett papper över aktuella spelare, men det blev inget.

Mikael Romö: De här spelarna som man irriterade sig på i andra lag, lockade samtidigt att värva hit. AIK seglade ju ifrån under de sista åren i Allsvenskan och konkurrenternas bästa spelare nämndes alltid under silly season.

Miroslav Satan: Det flödade rykten under lockoutsäsongen 2004/05 och ett av de mest kända namnen som ryktades till Skellefteå var Miroslav Satan. Och det var inget lösryckt, utan det kändes som att det fanns substans i det. 2010 dök hans namn upp igen och då trodde vi att han faktiskt var helt klar.

Markus Seikola: 2007 presenterades en lista över aktuella nyförvärv från SM-liiga. Markus Seikola fick omdömet lat och ointresserad, men hamnade i Sverige trots dessa ord. Det blev Frölunda och han var nog aldrig aktuell för oss, eftersom Peo Larsson svarade "ingen kommentar".

Miroslav Simonovic: "Vi hade Miroslav Simonovic, som finns med i den slovakiska VM-truppen på gång. En duktig målvakt som skulle ha varit ett bra komplement till Andreas Hadelöv. Men Simonovic tackade nej igår." Istället blev det Dave Stathos som nog var ungefär lika bra.

Jens Skålberg: En av de större chockerna var när 60kg tunge Jens Skålberg, Grums, sas vara på AIK:s radar. Det var inte särskilt nöjda miner hos fansen som ville få in tyngd och erfarenhet på backsidan. I slutändan blev det faktiskt Färjestad för Jens.

Andreas Sundin: När Johan Ramstedt avbröt säsongen 07/08, letade Peo Larsson med ljus och lykta efter en ersättare. Ett av namnen som nämndes var Bofors Andreas Sundin. Men han hade ett gällande kontrakt som inte gick att bryta. Sundin berättade att han blivit kontaktad av AIK.

Eero Suomervuori: Suomervuori skulle lämna Färjestad och ett tag högg AIK på allt, kändes det som. I alla fall ryktades många namn hit. Eero skulle i så fall ha värvats hit som en riktig toppspelare, men det blev Brynäs som fick betala den lönechecken.

Ola Svanberg: Ett annat tveksamt rykte var HV-backen Ola Svanberg, som dessutom hade varit utlånad till Oskarshamn en hel säsong. Även här var det Brynäs som drog det längsta och sämsta strået.

Bill Sweatt: När Luleå drog in Minecraftmiljonerna så kunde de värva vad de ville. Övriga sportchefers uppgift blev då att pressa upp priserna. Lasse Johansson verkade genuint intresserad av Sweatt och la säkert ett bud, men allt handlade om att Sweatt skulle bli ännu dyrare.

Lee Sweatt: 2011 skulle AHL-stjärnan Lee Sweatt bli David Rundblads ersättare. Enligt Expressen hade Skellefteå lämnat ett konkret kontraktsförslag. Lasse Johansson varken bekräftade eller dementerade. Sweatt la istället skridskorna på hyllan.

Ulf Söderström: Uffe Söderström var ett hett namn i samband med att AIK gick upp. Han hade gjort kanonsäsonger både i Färjestad och Linköping och hade varit ett perfekt namn när vi skulle etablera oss. Men han valde att återvända till Cluben och sen till Mjölby ett år senare.

Patrik Tano: Sökes: Hårt jobbande norrbottning utan offensiva kvaliteter. Garanterad mycket speltid i alla spelformer. Finnes: Tjurig norrbottning som spelar alla sina kedjor lika mycket i alla spelformer. 

Mattias Timander: 2011 skulle AIK in med rutinerade backar. Larsson, Rundblad och Erixon hade flyttat över pölen och det hade visat sig att vi saknade rutin i finalen mot Färjestad. Timander sas till och med vara signad och klar, men det blev Leksand och Allsvenskan.

Daniel Tjärnqvist: Att Tjärnqvist var född och uppvuxen i Vännäs räckte för att ryktas till Skellefteå AIK då backjakten var som störst 2011. Mer än så var det nog inte, men inget rykte är för litet eller osannolikt för att nämnas här.

Gerhard Unterluggauer: Daniel Welsers polare från Österrike, Gerhard Unterluggauer, var mer eller mindre klar i april 2006. Möjligtvis rann det ut i sanden då Tommy Samuelsson lämnade. Samuelsson hade koll på österrikiska ligan efter sin sejour där.

Mattias Wennerberg: Modo och Björklövenspelaren Mattias Wennerberg var väl en hyfsat etablerad Elitseriespelare och sådana behövdes i jakten på att gå upp. Men han valde att vara en liten fisk i ett lite större vatten hellre än att få en förmodat större roll hos oss.

David Ytfeldt: Den stora silly season-boomen skedde runt millennieskiftet, ungefär i samma veva som Skellefteå AIK:s stora satsning inleddes. ALLA som hade spelat i Elitserien var gudar och när ryktet om David Ytfeldt nådde oss trodde man inte att det var sant. Ett av många namn som nämndes inför 01/02.

Jan Öberg: Varje dag ringde Magnus Wernblom och försökte övertala allroundspelaren Öberg att haka på till Skellefteå och Allsvenskan. Janne var smickrad och bekräftade att AIK hade hört av sig, men prioriterade både Modo och utlandet.

Mattias Öhlund: Ett befängt rykte, enligt Peo Larsson, då Öhlund hade kvar tre år på kontraktet med Vancouver. Men ryktet återkom år efter år, och hör man något tillräckligt många gånger kommer så börjar man tro på det. Det bästa var kanske att även Luleås supportrar började tro att det fanns ett uns sanning i det.

Stefan Öhman: 2007 erkände Peo Larsson att han hade hört sig för kring Öhmnas situation i Finland. Svaret han fick var att Öhman skulle bli kvar i Finland, där han hade hunnit skaffa sig en finsk fru. Snabba ryck!

Magnus Österby: Flera av dessa rykten kommer från Lakers lakejers forum, 2006. Tråden om AIK:s silly season var faktiskt betydligt längre än den om Växjös. Det finns en otroligt tydlig symbolik över det. Österby var ett av namnen som togs upp.

Nu är det upp till dig som läser att fylla på listan som närmar sig hundra namn. Samtidigt känns det som att vi har missat oerhört mycket.