Osten Bergströms relation till Skellefteå AIK

Jag gissar att de flesta som läser redan både hunnit tänka på, och visualisera Wernbloms sköna hånflin riktat mot dåvarande Malmö-tränaren Lars ”Osten” Bergström. ”En av de värsta förlusterna i min karriär”, berättade Bergström för Sydsvenska Dagbladet efter matchen. För oss på rätt sida av det hela, är situationen bland de mest minnesvärda ögonblicken som AIK:are.

För att göra en lång historia kort (hela händelsen finns dokumenterad i ett tidigare inlägg här på bloggen) så skedde detta i en grundseriematch mot Malmö, 2005. När Malmö gick ifrån till 0-3 vräkte Osten ur sig diverse könsord, riktade mot Magnus Wernblom. I slutet av matchen vände AIK på steken, varpå Werner åkte förbi Malmös bås och hånflinade. Men detta är bara en av många incidenter med Bergström och AIK på varsin sida.

Första gången Osten och AIK råkades var säsongen 91/92, Bergström tränade Boden. Hårda, tuffa matcher där Boden i sedvanlig stil grisade på. Bråk på uppvärmningen ingick ofta i konceptet med Jens Nordin som vår uppviglare, medan hela Bodens lag bestod av potentiella trubbelmakare. Marionettdockor, skickligt styrda av coach Bergström. AIK drog längsta strået i grundserien, men hamnade efter Boden i fortsättningsserien.

Ostens sätt uppskattades mycket av Norrbottenslaget Luleå och känslorna var besvarade. När de två parterna möttes uppstod en tidigare oemotsvarad svinighet. Luleås rykte om att vara ett osympatiskt lag förstärktes och Osten dränerade AIK på stjärnor som Jens Nyström och Fredrik Johansson. Året han lämnade Luleå, hämtade de också in Fredrik Svensson och Jonathan Hedström.

När AIK så småningom vände på skutan och skulle plocka in en ny tränare utifrån inför säsongen 01/02 var Osten Bergström en av de hetaste kandidaterna, men vi sansade oss och valde Pasi Mustonen istället. Det är oklart hur besviken Osten blev över att ha blivit bortvald, men någon extra procents tändvätska blev det säkert vid kommande möten med AIK. Vilket också skulle visa sig...

Hätska matcher följde under säsongen 05/06 (Wernblom-flinet bland annat) och hela säsongen blev en duell mellan Skellefteå AIK och Bergströms Malmö Redhawks. En duell med två vinnare. Det blev nämligen så att båda lagen gick upp i Elitserien efter en rafflande Kvalserie. Men ska man välja ut EN segrare, så vann Malmö både grundserien och Kvalserien.

Rivaliteten fortsatte nästa säsong med AIK, som behöll stora delar av laget som gick upp, medan Bergström understödd av Percy Nilssons rikedomar värvade slovaker, finländare och diverse andra på pappret starka kort. De två olika strategierna ledde till en ny Kvalserie, där AIK var oerhört starka och där Malmö och Osten fick kräla tillbaka dit de hör hemma. Vi tänkte lite till mans att vi nog hade sett Lars Bergström för sista gången.

Men icke! Det som tidigare kunde ha betecknats som en krusning på vattenytan blåste nu upp till full storm. Osten tog nämligen över som sportchef i Luleå Hockey, ungefär i samma veva som de började fantisera om att matcherna mot AIK var derbymatcher. De lyckades på egen hand piska upp stämningen och allt kulminerade i en semifinalserie lagen emellan 2011.

Ögonvittnen berättar hur Bergström under i princip hela matchen vräkte ur sig rasistiska svador, riktade mot Skellefteås Yared Hagos. Men Osten själv hävdade att han var helt oskyldig. ”Svinjävla n*g*r”, var enligt honom själv ”Svinjävla regel”. Inte en människa i världen trodde på Bergström, förutom Luleåfansen då. Osten dömdes inte för sina utspel, men det hela var ändå inte över.

Journalisten Jonas Fahlman rapporterade om händelserna, och berättade sakligt om vad som skett. Detta provocerade grottmänniskorna så pass mycket att de vräkte ner mynt och diverse annat då Fahlman passerade nedanför deras klack vid nästa match i Skellefteå. I efterspelet dömdes en tjugoårig man för mordhot på Jonas Fahlman. Allt detta på grund av Ostens beteende.

Mellan 2008 och 2017 var Lars ”Osten” Bergström verksam i  Luleå och om ni vill veta hur kampen mellan Skellefteå och Luleå såg ut, rent statistiskt, under de åren föreslår jag att ni läser inlägget om ”rivaliteten” mellan de två lagen. På exakt alla punkter är det fördel oss, förutom sarg ut och överbelastningar.

Med åren tappade Osten sin kraft och började fatta mycket dumma beslut. 2013 värvade han vår sämsta forward Johan Forsberg och något år tidigare Jonathan Hedström, som han dessutom valde att frysa ut och som till slut inte ens fick träna med laget. Med andra ord avslutade han både sin karriär och rivalitet med AIK genom att både göra vårt lag starkare (Forsberg) samt höjde våra supportrars moral (behandlingen av Hedström). 

Summerar vi de här 27 åren har väl Osten mest gjort bort sig och AIK har gått från botten till toppen.