Två viktiga matcher. Annars är det kris.

Här jobbar man med kvällstidningsvokabulär. KRIS. Tungt ord, men håll med om att som AIK förlorar mot Frölunda på torsdag och Brynäs på lördag så kommer det att kännas oroligt i magen. Mycket oroligt. Det är mycket möjligt att vi slår på den stora trumman lite för fort efter att ha inlett med en vinst och en förlust, men det finns detaljer som gör att vi blir oroliga.

Försvarsspelet
Nittio skott på två matcher är fruktansvärda siffror. Förra säsongen släppte vi till 26,7 skott/match med samma målvakt, i princip samma backuppsättning, till stora delar samma tränare och garanterat ett försvarsspel med samma strukturer. Det beror knappast på tappen av Tommy Samuelsson, Jonathan Pudas och Filip Berglund att det har startat så här. Knappast heller på intågen av Andreas Falk, Oskar Nilsson och Adam Wilsby.

Nej, det måste vara något annat. Försvarsspelet har under många säsonger varit i toppklass, och även om vi på pappret är försvagade så är det naturligtvis orimligt att vi plötsligt ska släppa till näst intill dubbelt så många skott. Tack gode Gud att Gustaf Lindvall har fått en bra start på säsongen. Det första som måste göras är att återfå grundtryggheten i egen zon, och då är det knappast taktiska detaljer som behöver slipas på. Troligare mentala. Vi har inga svar, men kommer att analysera detta noga under matchen ikväll.

Fem mot fem-spelet
Fyra powerplay-mål (typ, i alla fall) mot Leksand och frukten av desperation mot Örebro ledde till vårt enda mål där. Tiden är förbi då Christian Söderström och Jimmie Ericsson erövrar puck högt uppe i egen zon och kontrar sig genom mittzonen med speed och improvisation. Lagen är för disciplinerade idag och släpper till väldigt få 2 mot 1 och 3 mot 2.

Men faktum kvarstår att vi gjort ett enda mål i spel med lika många spelare på banan under 120 minuters spel (vi hoppar över det avgörande målet mot Leksand). Och ändå har det ju faktiskt känts ganska bra offensivt, men det är svårt för AIK att ta sig in på mål. Och vilka är det som ska ta sig in på mål? Alvarez saknas. Nowick saknades senast. Även detta är något som kommer att granskas ikväll. Vilka tar sig in på mål?

Backparen
Det har inte börjat jättebra för Nilsson, Wilsby och Andersson. Kanske inte för Lundberg heller, men där är man ju tryggare än trygg. Senast när alla var tillbaka valde man att sätta ihop två backpar som känns bra Granberg-Broberg och Lundberg-Burström. Våra fyra mest etablerade backar, medan de tre lite grönare lämnas att ta hand om varandra.

På tiden när Adam Larsson, David Rundblad med flera kom fram sattes de ihop med en stabil partner, vilket gav en trygghet att våga spela sitt eget spel. Nu kan det ju vara så att Wilsby inte riktigt litar på Nilsson och vice versa och båda två blir hämmade. Sätt Burström med Wilsby och Lundberg med Nilsson. Då vet man vem som är Maverick och vem som är Goose (Top gun), och båda är trygga med det. Och visst förtjänar Oscar Eriksson speltid?

Tränarna
På sitt sätt är det kanske bra att vi möter motgångar direkt. Det finns inte tid och plats att komma in i det med en mjukstart för vare sig Andreas Falk, Stefan Hedlund och Stefan Klockare. Visserligen är det bara Falk som är ny, men rollerna ska sätta sig och eftersom det är en ny trojka utan uttalad etta, så måste alla tre bidra till hur man vill ha det.

Det här är ju en omöjlig sak att utvärdera, då vi inte har möjlighet att vara en fluga på väggen och jag hoppas att tränarna känner ett större lugn och trygghet än vad jag gör. Kontinuitet är ju nyckeln till det mesta och vi får inte börja svaja i vårt grundspel efter bara två matcher, men det skulle vara intressant att granska deras rollfördelning.

Jesper Frödén
Det här ska ju vara året då Frödén blir en storstjärna i SHL. Hur kan man då välja att spela honom med Sundsvik och Johnson?? Sundsvik är ju en given bottom six-spelare. Inget ont om honom alls, men han är ju inte där ännu. Johnson har, som väntat, inlett med problem att komma in i tempot och vi har knappast lyxen att låta Frödén vara katalysatorn som får igång honom.

Vi föreslår istället att man bygger en kedja runt Frödén. Antingen att han får spela med Wingerli/Berggren som börjat bra. Alternativt tillsammans med Kiiskinen/Morley som också har potential. Johnson behöver ett lok som drar honom, men mer fysiskt än något annat just nu. Varför inte spela honom tillsammans med Hugg och Nowick. "Här jobbar vi hårt. Häng med!"

Vårt förslag till formationer blir alltså:

Backpar:
Lundberg-Nilsson
Broberg-Granberg
Burström-Wilsby
Andersson-Eriksson

Forwards:
Lindström-Lindström-Möller
Frödén-Wingerli-Berggren
Kiiskinen-Morley-Olofsson
Hugg-Johnson-Nowick
Sundsvik