Omskolade spelare

Inom fotbollen är det inte helt ovanligt att man under karriären byter position. Tomas Brolin flyttade under VM -94 ner till en mittfältsposition, Ruud Gullit agerade libero när han flyttade till Chelsea och Johan Mjällby varvade mittbacksspel med att vara central mittfältare. Att spela ytterback eller central försvarare finns det många spelare som behärskar.

Det är betydligt mycket ovanligare att byta position inom hockeyn. De flesta hittar sin plats redan i pojkåren och stannar sedan där under hela karriären. Det syns också väldigt tydligt att man är van vid sin roll. Fredrik Lindgren blev nästan handlingsförlamad när han tog sig djupt in i offensiv zon och att komma 2 mot 1 mot Joakim Lindström är nästan som att komma 2 mot 0.

Men det finns naturligtvis undantag. Spelare som är kloka och kan ställa om till det nya rörelsemönstret som den förändrade positionen kräver. Det kan till och med innebära en nytändning. Vissa byten är ju enklare än andra. Exempelvis är det ju lättare att gå från ytterforward till center, än vad det är att gå från back till målvakt.

Vi kommer under här inlägget att lyfta fram spelare som har bytt position. Inte i enstaka matcher, som när Tobias Viklund spelade forward några matcher då AIK hade skadekris eller när det gjordes ett försök att ha Oscar Möller som center. Men det behöver inte heller ha blivit bestående, utan man ska antingen ha gjort ett större antal matcher, eller ha bytt position för gott.

Från back till center

Niclas Burström
Under förra säsongen hamnade vi plötsligt i akut kris på forwardssidan då Pontus Widerström och Albin Eriksson flyttade till Färjestad, Tom Pyatt till Schweiz och långtidsskador på Jacob Olofsson och Jonathan Berggren. Multifunktionella Niclas Burström fick frågan om han kunde vikariera som center, vilket han inte hade några problem med. Snarare gick han in och var lagets bästa spelare i många matcher.

Erik Andersson
Samma resa gjorde Erik Andersson, som vid ett antal olika tillfällen antingen fick spela ytter eller center då AIK var hårt drabbade av skador. Precis som Niclas Burström var han så intelligent och spelskicklig att han fixade båda dessa nya roller. Och precis som Niclas Burström syntes han oftare till i poängkolumnen i sin nya, offensivare roll.

Från forward till back

Arvid Lundberg
Det var på gränsen till att Arvid Lundberg skulle ha platsat i J20 på sin centerposition då han fick frågan om att flytta ner ett snäpp i banan till backplats. Prestigelöse Lundberg antog utmaningen och resten är historia. SM-guld och debut i Tre Kronor, och numera rankad som en av ligans absolut bästa backar. Arvid fick onekligen betalt för sitt mod.

Marcus Pettersson
Pettersson spelade forward/center i TV-pucken och vi trodde lite till mans att han skulle ta rygg på farsan Daniel Petterssons fina AIK-karriär som center. Och det var också där han spelade till en början i juniorlaget. Men AIK:s filosofi är att ha spelande backar, så Pettersson ombads flytta ner på backplats, eftersom hans kvaliteter skulle komma till sin rätt bättre där. Under inledningen av hans seniorkarriär såg det ut att vara fel beslut, men vi vet ju var han befinner sig idag.

Fredrik Krekula
Under Krekulas sista säsong hade vi problem på backsidan. Vi fick helt enkelt inte ihop tre backpar på grund av många skador. The Swiss army knife, Fredrik Krekula vecklade ut ytterligare ett verktyg och gjorde tio matcher på backplats. Resultatet blev lyckat och han erbjöds ett kontrakt till nästa säsong som back. Lönen skulle dock vara lägre, vilket Krekula inte accepterade.

B-O Karlsson
Givetvis är B-O Karlsson tillräckligt begåvad för att kunna spela back. Givetvis är B-O Karlsson för långsam och svag defensivt i egen zon för att kunna spela back. Men när man väger plus mot minus, är det klart att B-O kommer ut som en vinnare. Det var som att vi hade en fjärde forward och eftersom större delen av matcherna spelades i offensiv zon kunde Karlsson briljera. Så småningom återvände han till ännu offensivare uppgifter och var minst lika bra där.

Från center till ytter

Jimmie Ericsson 
Det är klart att det finns fler spelare som bytt position så här. Som det är nu spelar exempelvis Jacob Olofsson ytterforward. Men när Jimmie Ericsson flyttade ut från sin centerposition förändrades hans karriär. AIK:s centrar skulle orka spela och åka upp och ner, över hela banan. Det var inte riktigt Jimmies melodi och när han fick fokusera mer på det offensiva spelet var han plötsligt ännu bättre. Ett av många lyckade drag av Lasse Johansson.

Från ytter till center

Pär Mikaelsson 
Mot slutet av karriären, egentligen bara hans sista säsong, höll inte kroppen riktigt. Den onda ryggen hämmade explosiviteten och då var det mer passande att ta en centerposition. Och det blev en fin avslutningssäsong med 42 poäng och ett gediget centerspel. Mikaelsson slutade på topp, även om det blev ett år för tidigt.

Fredrik Krekula
När succé-kedjan Krekula, Petterström, Ramstedt skapades fick Fredrik Krekula byta position till center. Hårt jobb och bra moral har alltid varit nycklarna till hans spel och Krekula gjorde ingen besviken. Förutom i tekningscirkeln där han låg någonstans runt 40%. Men man kan inte få allt. Däremot kan man GE allt och det gjorde i sanning Fredrik Krekula.

Lee Goren
Glädjen över att Goren var tillbaka var enorm. Däremot var det oväntat att han plötsligt skulle omskolas till center och i intervjuer verkade han själv inte helt övertygad. ”I will play where they want me to play.” Men att centra Jocke Lindström och Jimmie Ericsson kan få de tjurigaste att tina upp och Lee Goren gjorde en kanonsäsong från lite djupare ner i banan.

Pierre-Edouard Bellemare
Man visste inte vad man skulle tänka och tro då AIK basunerade ut att Bellemare skulle byta position till center. I efterhand rodnar jag lite av skam, då det ju var helt självklart att han fixar exakt vad som helst. Möjligtvis skulle tekningarna vara ett problem, men besitter man en sådan seriositet som Bellemare är det klart att han tränade stenhårt för att bli en bra tekare. Vilket han blev.

Melker Karlsson
Om man ser till mallen att en AIK-center ska ha stora lungor, ett starkt hjärta och orka hur mycket som helst, så passar Melker Karlsson in perfekt. Från att ha varit en avig, teknisk dribbler gick Melker till att vara en grovjobbare med fina händer. Att sedan hamna mellan Jocke och Möller gav honom en chans i NHL. En chans som han tog betydligt mycket bättre än de två.

Adam Pettersson
Det sas att Adam krävde att spela center då han förhandlade fram sitt nya kontrakt 2018. Huruvida det är sant får vi aldrig veta, men man får vad man får med Adam Pettersson. Hårt jobb, Ulf Dahlén-vinklad åkning och 15-20 poäng. Det var ingen skillnad om han var ytter eller center.

Från forward till målvakt

Fredrik Näsvall
Detta gjordes inte i AIK:s regi, men det är aldrig fel att lyfta fram Fredrik Näsvall. Under hans säsong i japanska! ligan, 2005/06, måste det ha blivit total målvaktskris. Näsvall klev fram, räddade 75% av skotten och släppte in tre mål. Dessvärre finns inga uppgifter över hur matchen slutade. Vi utgår från seger.