19 affärer som Löven gått BACK på

Man blir aldrig less på att håna och driva med Björklöven och dess fans. Den här gången ligger fokus på de backarna, som under de senaste trettio säsongerna, flyttat till AIK efter ett förflutet i Löven. Eller vice versa. Backar som flyttat till Björklöven efter att tidigare ha spelat i Skellefteå AIK. Sammanlagt har vi hittat nitton sådana klubbyten. Man måste alltså inte ha flyttat direkt mellan klubbarna, utan mellanspel är okej.

Om vi tittar på hur maktfördelningen har sett ut i Västerbotten under de senaste trettio åren så var det fördel Löven hela 90-talet, med någon enstaka säsong där AIK gick starkare. Början av 00-talet var Björklöven bättre fram till säsongen 01/02. Sedan tog AIK över och har de senaste femton åren totaldominerat medan Löven haft Kronofogden på speed dial 1.

Vi anser att Löven varit starkare under tolv av dessa säsonger, vilket ger en procentsats på 40%. Rimligtvis borde då Löven ha kunnat plocka spelare från AIK under de åren. Alternativt skickat hit backar som inte platsade där. Det är ju de två typerna av transfers som går att göra. Hämta in spelare från ett svagare lag eller skicka iväg undermåliga spelare till ett sämre lag. Det är extremt ovanligt att det är tvärtom. Som att Löven skulle ha värvat Niclas Burström eller att vi hämtar in Alexander Hellström.

Eftersom Björklöven varit starkare under 40% av den tiden vi granskat, och vi har granskat nitton övergångar, så borde Löven ha tjänat på 7,6 av dessa affärer, rent statistiskt. Om vi tar hänsyn till att de är klåpare, så avrundar vi nedåt till att det borde finnas åtminstone 5 Löven-gynnande transfers genom åren.

Men. Det är klart att det inte är så. Vi är stora vinnare även här. Jag vill påstå att vi är vinnare i exakt alla affärer som vi ska granska. Det bör också sägas att vi är medvetna om att vi är inne och touchar på ett område vi tidigare behandlat. Men bara för att man ger en örfil, bör man ju inte hindras från att dela ut en lavett. Rankingen som följer kommer att vara i stigande skala över hur mycket skada vi lyckats åsamka Löven. Alternativt hur mycket det gett oss.

Joakim Lidgren till AIK
Efter åtta långa säsonger i Umeå fick Jocke Lidgren till slut nog. När Björklöven åkte ut ville han ha en ny utmaning. En lagom utmaning var att flytta till lokalrivalen Skellefteå AIK och gå in i första backparet direkt. 24 poäng av Lidgren (Lövens främste back Robert Ljunggren svarade för 16 poäng) och han var en bidragande anledning till AIK:s kommande maktövertagande.

Igor Matushkin till AIK
00/01 gjorde Igor en halvhyfsad säsong i Umeå med 6 poäng på 22 matcher. Året efter dök han upp i AIK och lyfte rejält. 15 poäng på 25 matcher och OS-spel med Vitryssland som slog ut Sverige. Givetvis trivdes han i AIK och spelade även 10 matcher nästa säsong, på vilka han stod för 8 poäng. Det var just den säsongen som vi gick ikapp och förbi.

Anders Öqvist till Björklöven 
Efter att knappt ha platsat i AIK under två säsonger, sneglade Öqvist mot en lägre division. Lämpligt nog fanns där Björklöven och Anders frodades i ett sämre lag. Hela tiden ville han tillbaka till Skellefteå och så skulle det också bli.

Anders Öqvist tillbaka till AIK
Med sedvanlig tur lyckades Löven halka sig upp i Elitserien, men det var ingenting för Anders Öqvist. Istället flyttade han hem och avslutade karriären med flaggan i topp.

Niklas Strandberg till AIK
När Skellefteå AIK gick upp i Elitserien 2006, befann sig Niklas Strandberg i en tvåa på Teg. Sorgsen. Sorgsen över var han hamnat. Två säsonger senare var allt glömt. Strandberg var Elitserieback och Skellefteå AIK:are. Förmodligen med lägre lön än vad han hade i Björklöven.

Pasi Petriläinen till Björklöven 
Frågan är om någon har positiva minnen från Petriläinens tid i Skellefteå. Ärligt talat hoppades vi att vi aldrig mer skulle behöva se honom. Det vi inte hade tänkt på var att han skulle kunna dyka upp i ett annat lag och förstöra. Förslagsvis Björklöven. På 6 matcher i Löven blev det 0 poäng. Och -3 i plusminus.

Fredrik Bergquist till AIK
Efter att ha sett Berka glida in på line-up till Rob’n Raz låt ”In command” under fem säsonger i Björklöven, kändes det bra att han valde AIK när han återvände till Sverige efter ett utlandsäventyr i Frankrike. Här bjöd han på vändningar på en femöring och var en medlem av laget som tog oss tillbaka.

Christoffer Norgren till AIK
2 matcher och, givetvis, 0 poäng för Norgren i den gröngula tröjan säsongen 92/93, men vi glömmer ingenting. Sexton år senare var han lagkapten för det AIK-laget som besegrade Linköping i SM-kvartsfinal. Här fostrar vi vinnare.

Daniel Ström till Björklöven 
Efter tre fina år i AIK tappade Daniel Ström fotfästet. Sju olika lag i tre olika länder innan det riktiga lågvattenmärket kom. Han skrev på för Björklöven. Men likt Pasi Petriläinen gjorde han inte en enda poäng under sina 7 matcher. Märkt av sin tid i Umeå, avslutade Daniel karriären året efter.

Per-Anton Lundström till AIK
Det måste svida för Löven-fansen att se spelare som presterat i ett halvdant Björklöven, steppa upp och vara en faktor bakom Elitserieavancemanget. Per-Anton är Umeå-grabb från början, men valde Modo i junioråldern. I Löven trivdes han inte, utan blev en globetrotter utan riktiga rötter.

Per-Anton Lundström till Björklöven 
Men så småningom flyttade han tillbaka hem. Äntligen hade han fått uppnå det som alla spelare strävar mot; att vinna något. I Lundströms fall uppgången med AIK. 09/10 var han i Löven igen. I brist på annat.

Anton Öhman till AIK
Tungt för Löven att hamna i Division ett och tappa sina bästa juniorer till AIK, utan att få en spänn. Anton Öhman var en i raden, och en som vi verkligen trodde på. Han fick också chans på chans, men kanske var det hans taskiga Löven-DNA som gjorde att han aldrig blommade ut.

Jacob Andersson till Björklöven 
Även Andersson hämtades hit redan under junioråren. Han nådde SHL, men var inte redo och ett otränat öga kan anse att det var ett misslyckat projekt från AIK:s sida. Men då har du missat den tysta överenskommelsen om att hämta tillbaka Andersson precis när det passar. Åk till Björklöven och utvecklas och kom hit sen.

Jacob Andersson till AIK
När Jacob Andersson hade utvecklats i Björklöven under tre säsonger, var det dags att återvända hem. Trots att Löven var på uppgång och AIK:s tendens var negativ, var det ett enkelt val.

Rasmus Edström till Björklöven 
Hockeylivet var tungt där ett tag för Edström. När det stod klart att han inte räckte till i AIK, skulle han lånas ut till Björklöven. Fans till båda lagen klagade högljutt. Mycket befogat! Till slut hamnade han i Löven permanent. Drabbades av en hjärnskakning, men tvingades boxas på en träning och åkte på en hjärnskakning till. Jag tror att vi lämnar det så.

Sebastian Aho till AIK
Det finns nog egentligen värre spelarförluster i Björklövens historia. Aho var trots allt bara sexton år då han kom hit. Men det som gör att Sebastian Aho sticker ut är dels hur bra han blev i AIK, och dels NHL-miljonerna som vi fick.

Daniel Sondell till AIK
Att lämna Björklöven för AIK medan lagen ligger i samma serie är en sällan skådad svinighet. Lövenfansen var eniga om att Sondell aldrig var välkommen tillbaka, vilket han naturligtvis aldrig hade tänkt. I Skellefteå gjorde Sondell en bra allsvensk säsong och en okej säsong i Elitserien. Därefter har han flyttat runt i Sverige och Europa, men till Umeå återvänder han inte.

Martin Johansson till AIK
Vi har ju ägnat ett helt inlägg åt Kingens svek, men har inget emot att dra en snabb resumé. När han inte platsade i Elitserien (Modo), återvände han till Allsvenskan och valde Skellefteå framför Björklöven. Det bästa med det är att vi inte ville ha honom, och att han inte var särskilt lyckad här.

Erik Andersson till AIK
Dagens ranking är varken klockren eller särskilt genomtänkt. Men vilken av back-affärerna som lövarna gått mest back på, mentalt, är Erik Anderssons flytt till AIK. Torbjörn Anderssons son flyttade till Skellefteå, vann dubbla SM-guld och var öppen med att han trivdes hur bra som helst. I Umeå ses han fortfarande som Judas, vilket är underbart.