Norrmejeriers mjölkpaket 86/87

1985 valde Skellefteå AIK att lämna hela det stora AIK, där bland annat cykel och friidrott ingick. Planen var att tjäna mer pengar, kort sagt. I denna planen ingick också att man bytte ut det klassiska klubbmärket och till och med namnet byttes till Skellefteå Hockey Club (SHC). Det här är givetvis en väldigt svart tid i klubbens historia, och vi kommer att få anledning att återkomma i det ärendet i kommande inlägg.

I takt med det nya, flashiga SHC byttes även hela souvenirbeståndet ut, där det mesta gick i vitt istället för svart, i motsats till fansens känslor. Nya sponsorer trillade också in där Norrmejeriers kreativitet sticker ut. Rejält.

På den mindre miljömedvetna tiden, tillverkades små mjölkförpackningar som rymde, gissningsvis, 3dl standardmjölk. Mellanmjölken kom visserligen 1983, men standard då var standardmjölk. Alla som har druckit mjölk någon gång, har säkert läst eller tittat på baksidan av paketet. Alla som är AIK:are vet att man hajar till när man ser något svartgult inne på en butik eller loppmarknad.

Norrmejerier var inte dummare än att de kombinerade de två tingen; läsa på baksidan av mjölkpaket + Skellefteå AIK (Skellefteå Hockey). På Brinkenrestaurangen dök de nämligen upp. Små, små mjölkpaket med en karikatyrbild på en SHC-spelare från den säsongens (1986/87) trupp. Kanonläge att samla!

Föräldrar till barn beordrades att leta reda på Peter Lundmarks bild på mjölkpaketet. "Det är den enda jag har kvar!" Dödsstraff om en hockeyointresserad morsa kom hem med ett mjölkpaket med Göran Lindblom på, om man redan hade Göran Lindbloms mjölkpaket. Även vuxna män och kvinnor smusslade hem mjölkpaket vid arbetsdagens slut för att ta hem till sin samling. Hela dagen kunde ägnas åt att fundera på vilket mjölkpaket ens förälder skulle ta med sig hem. "Minns han att jag saknar Ola Stenlund?"

Alla som har känt odören av gammal mjölk, kan nu säkert lista ut följderna. Många olyckliga barn fick antingen se sina paket sköljas ur eller kastas. "Norrmejerier stödjer ungdomsidrotten, stod det längst ner på paketen. De stödde också samlarna. För precis i värsta det-luktar-ruttet-i-barnens-rum-hetsen, släpptes AFFISCHEN.

Samtliga mjölkpaketsspelare på en och samma affisch. För all del med fel vinkel på klubborna (alla leftare!) på några av dem. Lagkapten Thomas Hedin tog upp en tredjedel av postern och Ulf Nilssons klubbhandske var svart? Detta var skönhetsfel man fick leva med som supporter. Något som däremot var helt fantastiskt var nivån på karikatyrerna. Det fanns inte en spelare som man kunde ta miste på. En av spelarna, Anders Öqvist, är fortfarande så nöjd med bilden att han använder den som sin profilbild på Instagram.

Idag, när alla SHL-klubbars souvenirer följer ungefär samma mönster och sponsringen handlar om att få mycket valuta och "airtime" för pengarna, skulle det vara mycket trevligt med en Norrmejerier-satsning 2.0. Vi kommer ofta här på bloggen tycka att det var bättre förr, men om man bortser från SHC-tröjorna som karikatyrerna bar, så var det verkligen så 1986/87.