Som försäsongsträningen ser ut nu, har den inte alltid sett ut. Inte ens nära. Under de senaste 10-15 åren har utvecklingen varit enorm. Vi tog ett snack med Stefan Thomson om förändringarna som skett sedan han kom till AIK 2009.
När jag kom till AIK såg det nog ut som i de flesta elitlagen. Vi hade ett litet gym på cirka 70 kvadrat, där vi slogs om utrymmet med 15 spinningcyklar, men det funkade. Vi hade också turen att ha tillgång till friidrottshallen. Men inget ont om det lilla gymmet. Vi vann trots allt SM-gulden med det.
Samtidigt var hockeyfysen outvecklad då. Vissa spelare kunde vara rätt dåligt tränade, men klara sig på isen tack vare fina händer eller ett utvecklat spelsinne. Fysträningen var inte riktad mot hockey, så det fanns mycket att utveckla.
Vilken skillnad är det på träningen och träningsmöjligheterna, nu och jämfört med när du kom?
2014 blev det nya gymmet klart. Ett gym specifikt anpassat för ishockey. Där finns möjlighet att ta fram alla möjliga siffror och data, men det gäller att hantera dessa siffror.
Vi i AIK var tidigt ute med tester. Det fanns ett klart samband mellan våra tester och det som skedde på isen. Där tror jag att vi låg före många av våra konkurrenter.
Hur går det till när ni skapar spelarnas individuella träningsprogram?
Dels så är målvakterna numera helt separerade från övriga gruppen, vad gäller fysträningen. De sysslar i princip med en annan idrott. Sen kanske folk tror att den individuella träningen handlar om att alla kör olika övningar, men egentligen handlar det inte om det utan snarare om att hitta rätt belastning.
Vi inleder med att ta fram en fysisk profil, där jag berättar vad jag ser, tränaren vad han vill att spelaren ska utveckla och spelaren själv tycker också till. Så vi bestämmer tillsammans hur upplägget kring varje spelare ska se ut. Ett bra samspel ger ett gott resultat. Det är också väldigt roligt med spelare som är intresserade av sin egen utveckling
Vad är nytt i årets upplägg?
Ganska mycket. Vi kommer att träna mer periodiserat under försäsongen. Blockträna. Vi kör till exempel tung styrka under en fyraveckors period och avslutar med power/snabbhet på slutet.
Jag tycker också att AIK är tillbaka i tänket att ta hit talanger och inte färdiga spelare. Träningsfliten blir enorm med spelare på väg uppåt i karriären och det ger en mycket bra träningskultur.
Avslutningsvis bad vi Thomson berätta om vem som har de bästa resultaten i olika moment.
Bänkpress: Det är väl ingen övning man kör jättemycket, men Johan Forsberg sticker ut. Man kanske inte kan tro det när man ser honom, men han var väldigt stark.
Benböj: Arvid Lundberg är oerhört benstark.
Syreupptagningsförmåga: Även här är svaret Johan Forsberg. Unikt med en spelare som är i topp vad gäller både styrka och uthållighet.
Mest explosiv: Viktor Arvidsson
Starkast överlag: Forsberg är nämnd och Petter Granberg är en annan. Ska jag välja någon blir det ändå Martin Lundberg.
Störst utveckling: Det var roligt att följa Tim Heeds resa. Han hade alla hockeymässiga förutsättningar, men låg ordentligt efter med fysen. Tim lyssnade och jobbade stenhårt, och tog sig ju hela vägen till NHL.
Mest intresserad av sin egen utveckling: Det är roligt att jobba med Gustaf Lindvall. Han är väldigt seriös och intresserad. Bellemare likaså.
Är det någon som har kommit riktigt otränad?
Nja, jag gillar inte att hänga ut spelare som jag har jobbat med, så jag hoppar över den frågan.
Thomson Trophy-vinnare 2020: Det är svårt att inte svara Wingerli. Han är väldigt genomtränad och allround. Nu är Adam Pettersson dessutom inte kvar.
De nya spelarna: Jag får återkomma i den frågan. Vi har träffats för lite för att jag ska ha hunnit bilda mig en riktig uppfattning ännu.
Intressant läsning! Denna blogg är guld värd!
SvaraRadera