Genom åren har man haft otroliga förväntningar på de utländska spelarna som antingen kommit sent på grund av artistskatt, eller värvats in sent, ofta i slutet av vårens transferfönster.
Levererar han är man omedelbart förälskad och spelaren känns som en tänkbar frälsare. I det här inlägget ska vi gå igenom de forwards som sendebuterat efter millennieskiftet. Drömmen hade varit att ha haft med Alexander Vinogradov (1997), men minnet sviker mig och jag vågar inte lova att han gjorde mål i sin debut. (Det han gjorde mot Björklöven hemma var magiskt, men var det i debuten?)
Det är nämligen det som är dagens spörsmål. Hur har debuten gått för våra nya hjältar? Just ordet "nya" gör att Bud Holloways comeback inte nämns här.
1997: Oleg Yashin mot Sundsvall - MÅL
AIK slaktade Sundsvall och gjorde 11 mål i matchen. Yashin var en av målskyttarna med sitt fruktade skott. Det här var peaken på Yashins tid i AIK. Han gjorde visserligen 12 poäng på 10 matcher, men är mest ihågkommen för att han var lat och i slutändan vägrade träna med fjärdekedjan.
2001: Ivo Jan mot Nyköping - MÅL
Slovenen Ivo Jan leverede direkt borta mot Nyköping. För övrigt samma match som Johan Ramstedts återkomst. Rama gjorde också mål, men får inte plats i det här inlägget eftersom han är svensk. Jan fortsatte att göra mål i kommande hemmamatch och får ses som ett lyckat nyförvärv med cirka 1 poäng/match.
2001: Marko Kivenmäki mot Björklöven - ASS
AIK hade som bekant värvat ihop i princip hela laget det här året och sista pusselbiten in var Kivenmäki, som räknades som en klassforward i finska ligan. Anledningen till att AIK kunde värva honom var att han skadat hälsenan under en badmintonmatch och kunde komma på artistkontrakt. Inför Kivenmäkis debut hade vi vunnit nio raka matcher och vann också denna match. På straffar dock. Kivenmäki startade fint, men det blev en svag säsong för honom. Som bäst var han ändå mot slutet av säsongen då han och Johan Ramstedt dominerade isen mot Mora i playoff.
2002: Petr Hrbek mot Björklöven - MÅL
Förväntningarna var stora på Hrbek, som för ganska många år sedan tagits ut i VM:s allstarlag. Många år sedan, men ändå! Han gjorde mål direkt borta mot Löven, men det syntes att han inte riktigt hade tempot i kroppen. 10 poäng på 14 matcher är okej, men han var inget vidare.
2003: Brett Harkins mot Piteå - MÅL
Harkins har nämnts tidigare och kommer att nämnas igen. Målet mot Piteå var inget som Brett vanligtvis pysslar med när han liggande vräkte in pucken på nära håll. Resten är historia och det finns inte en supporter som inte har en åsikt om Harkins.
2004: Steve Potvin mot Sundsvall - MÅL
Det bästa med Potvin är ju maktdemonstrationen att vi enkelt kunde ta Lövens bästa spelare och lika enkelt skicka tillbaka honom året efter. Drygt en poäng/match räckte alltså inte och kanske var det så att tränarna också störde sig infernaliskt mycket på hans skott i rundeln i powerplay. Bara för Åkerman att åka hem till egen zon och hämta puck igen.
2004: Chad Hinz mot Piteå - ASS
Hinz öde förtjänar ett eget inlägg, men låt oss säga att slutresultatet kunde ha varit bättre.
2006: Daniel Branda mot Sundsvall - MÅL
Klart att Branda gjorde mål. Han är nog sedd som den mest lyckade sista minuten-värvningen i AIK:s histora. Åtta mål i den kvalserien som äntligen tog oss tillbaka till Elitserien.
2007: Andrei Nedorost mot Färjestad - MÅL
Mål direkt för den slovakiske VM-spelaren, men i ärlighetens namn blev det inte så mycket mer än så. Glimtade till bitvis säger man gärna om någon som inte lyckades särskilt bra.
2008: Miroslav Kovacik mot Luleå
Inget mot Luleå och inget efter det heller. Kovacik är en parantes i AIK:s historia, men man älskar samtidigt paranteser. 3 poäng på 16 matcher och -2 i statistiken.
2013: Ryan Vesce mot Timrå
Om man ska väga förhoppningar mot resultat ligger Vesce i bottenskiktet. Han skulle vara vår ledande center (mellan Jocke och Möller). Inga poäng i debuten och trots att han kämpade på, med rejäla skadeproblem i ärlighetens namn, fanns det inte en chans i världen att han skulle få någon som helst istid i ett av SHL-historiens starkaste lag. Melker Karlsson är kanske den stora vinnaren i detta.
2014: Janne Pesonen mot Färjestad - MÅL
Janne var länge en våt dröm för många, och ingen kan säga att han gjorde oss besvikna med ett snabbt mål i debuten. Två skadefyllda säsonger senare flyttade han vidare, som den hockeyvagabond han är. Extra plus till Oscar Möller som påverkade Pesonen att välja AIK.
2019: Jesper Jensen mot Rögle - matchstraff och en längre avstängning
Jensen satte tonen direkt med en usel insats och satte dessutom laget i skiten med sitt extremt korkade matchstraff. Säsongen fortsatte i samma stil och det här är en parantes som inte alls är rolig.
2019: Tuomas Kiiskinen mot Djurgården - MÅL
Kiiskinen har ju gjort ett av målen MOT oss, som svider allra mest. I Skellefteå har han, med all rätt, fått epitetet "en spelare som gör sina medspelare bättre". Nyskrivet kontrakt med AIK och det ska bli intressant att se honom från start nästa år.
2020: Darren Nowick mot Färjestad
Nowick växte snabbt fram till en favorit hos fansen, med sitt hårda jobb och fina attityd. När man VERKLIGEN tänker igenom vad han bidrog med var det kanske inte så mycket. Kommer inte att återvända.
2020: Toni Kallela mot Djurgården
Uppsatt som 13:e forward i debuten, och hade det inte varit för många skador hade inte Kallela fått många minuters istid. Inget fiasko, men man minns ju hellre Juha Joenvääräs tid här.
Det är ju ganska otroliga siffror. Sexton debutmatcher har resulterat i att nio spelare gjort mål. De nio första spelarna på ovanstående lista gjorde poäng direkt. Fast man måste komma ihåg att det var på den allsvenska tiden, då det dels var lättare att göra poäng och dels var det enklare att få in spetsforwards på den nivån.
Topp tre favoritdebuter blir:
1. Ivo Jan
2. Petr Hrbek
3. Tuomas Kiiskinen
Kommentarer
Skicka en kommentar