Fortsätt till huvudinnehåll

Vilka är det riktiga AIK? Vi plockar också ut laget från Gnaget.


Svaret på rubrikfrågan är givetvis Skellefteå AIK.

Solna har visserligen fler SM-guld, men fem av dessa kom 1934-1947 då SM-guldet delades till klubben för inbördes beundran i närheten av Stockholm. Första året som något lag utanför Stockholm med omnejd vann var 1957 då Gävle Godtemplares IK slog Djurgården i finalen.

Om vi tar det som utgångspunkt, när hockeyn blev en nationell angelägenhet, så har Solna vunnit två SM-guld och tagit tre silver, medan Skellefteå AIK vunnit tre guld och åtta silvermedaljer. Vid ett tillfälle har de båda AIK mötts i finalen, och där vet vi ju alla hur det gick.

Ska vi fortsätta att titta på siffror har vi vunnit grundserien vid fem tillfällen och de vid endast ett. Tittar vi på svenska hockeyligans maratontabell så ligger Skellefteå på åttonde plats och Solna på elfte, med poängfördelningen 1647 - 1323, och vi kommer ju att fortsätta rycka ifrån. Väljer man att ta alla poängen som delats ut från tidernas begynnelse så leder faktiskt Solna med 1941 - 2036, men efter nästa säsong är vi förbi.

Den här frågan har väckt sådana känslor att Skellefteå förbjöds att skriva Solna inför matcherna mot Solna och var istället tvungna att skriva AIK, både på resultattavla och matchprogram. Att sedan speakern har valt att säga Gnaget är en annan femma. Det som kanske ligga oss i fatet är dels att vi under en period valde att byta namn till Skellefteå HC.

Ovanstående är skrivet med viss glimt i ögat och får ses som en inledning till inläggets egentliga syfte, vilket är att titta på de AIK:arna från Solna som rättmätigt har valt att flytta eller flytta tillbaka till det riktiga AIK. Eftersom det finns en historisk touch på texten, så har vi valt att plocka ut ett lag med två målvakter, sex backar, nio forwards och en spelare till. Artonde man som det hette på 80-talet. Laget består alltså av spelare som spelat i Solna och sedan kommit till AIK.

Målvakter:
Marcus Svensson
Gustaf Lindvall

Två ytterst kompetenta målvakter som flyttat norrut. I Lindvalls fall flyttat tillbaka norrut. Båda två tog några stapplande steg i Solna innan de kom till oss och förädlades till toppmålvakter. Svensson gjorde några enorma säsonger i mitten av 10-talet med guldet 2014 som russinet i kakan, medan Gustaf Lindvall utvecklats till ligans bästa målvakt senaste säsongen.

Backar:
Tony Barthelsson - Johan Åkerman
Jan Sandström - André Mattsson
Per-Anton Lundström - Philip Broberg

Vi har inte tänkt igenom backparen, utan bara satt dit dem i kronologisk ordning. Även här är tesen att man mår bra av att lämna Gnaget för att flytta till oss. Tony Barthelson gick från en okej back i Stockholms AIK till lagkapten och härförare i Skellefteå, via en mellansäsong i Vita Hästen. Efter tiden i norr hamnade han i Solna igen där han snittade 2,7 poäng/säsong.

Johan Åkerman går det att skriva hur mycket som helst om. Fansens hackkyckling i Stockholm blev fansens favorit i Skellefteå. Vi kommer att skriva mycket om Åkerman, men nöjer oss att konstatera här att han lyckades många hundra procent bättre hos oss. Janne Sandström spelade fyra säsonger i huvudstaden och endast 22 matcher i AIK. Dessa matcherna var dock ett avstamp för hans riktiga karriär. Tyvärr valde Sandström, trots förslag om fortsättning, att flytta till Luleå där han idag är en ikon.

André Mattsson satte personligt poängrekord i Skellefteå. Per-Anton Lundström fick vara med om sitt livs hockeyupplevelse med elitserieuppgången och Philip Broberg kommer att gå från pojke till man i AIK. Det är här han kommer att utvecklas till NHL-spelare, något som inte hade gått i Solna. Summa summarum: att lämna Gnaget för Skellefteå AIK kan vara direkt avgörande för hur ditt hockeyliv ska bli.

Forwards:
Mats Lundström - David Engblom (bilden) - Fredrik Krekula
Andreas Nyberg - Yared Hagos - Fredrik Hynning
Jesper Frödén - Sam Marklund - Anton Holm

Vid första anblicken kan det bli lite tufft att påstå att alla dessa forwards har haft det bättre hos oss, men vi gör ett försök. Mats Lundström har vi redan skrivit om och kan konstatera att dragningen hemåt blev för stark och att han hellre spelade i det riktiga AIK. Vi lånade generöst ut Mats och naturligtvis blev det en Skelleftebo som gjorde första målet på Globen.

Mr Solna AIK; David Engblom längtade efter mer och flyttlasset gick norrut. Vi ska väl erkänna att det inte blev någon succé, utan Engblom återvände hem efter en säsong. Förstakedjans tredje länk Fredrik Krekula känns nästan som en ur-AIK:are, men gjorde fyra Elitseriesäsonger i Gnaget med ganska bra resultat. Den statusen han nådde här var han dock aldrig nära i Stockholms AIK.

Andreas Nyberg gjorde ett försök i högsta serien, men lämnade Solna stukad och återfick livslusten i Skellefteå. Tre fina säsonger blev det när vi närmade oss Elitserien. Yared Hagos slog igenom på allsvensk nivå i Gnaget, men blev SHL-spelare i Norrland via spel i Timrå och Skellefteå. Hos oss gjorde han en riktigt fin säsong mellan Söderström och Koskenkorva.

Fredrik Hynning och Anton Holm minns vi inte som några lyckodrag, men man kan ju inte klandra någon som vill utvecklas och bli bättre, och då ÄR ju Skellefteå the place to go. Hynning gjorde faktiskt karriärens sämsta säsong i AIK. Sam Marklund har också presterat bättre i Stockholm, trots sitt gedigna Skellefteå-arv. Då återstår endast Jesper Frödén på forwardssidan och där är det också fördel oss. Fyra bra säsonger i Solna gav en SHL-chans här och blir man utsedd till årets rookie kan knappast någon klaga.

Vi utlovade också en artonde man och det blev en spelare som hämtades från Gnagets juniorverksamhet;  backen Mikael Lindman. Han gjorde tre bra säsonger i AIK, växte upp till en man och blev så småningom landslagsman i Brynäs. Ytterligare en spelare som blev bättre här.

Libor Prochazka? Han har också spelat i båda lagen, men vi skippar legoknektarna just idag.

Det är inte jättesvårt att förstå att historien talar för oss. De flesta har mått och lyckats bättre här. Skulle vi ta AIK-varianten av dessa spelare och låta det laget möta samma spelare fast i Solnatröja och Solna-form, så skulle det bli en komfortabel Skellefteå-seger. Precis som det ska vara.

Kommentarer

  1. Jag har INTE "glimten " i ögat när det gäller vårt namn. Det är vi som är AIK.

    SvaraRadera
  2. Varför vill man sno ett klubbnamn skäms ni över "Skellefteå" Jag tycker "Byske AIK" är passande. Jag börjar fundera på att starta ett lag som MoDo eller Djurgården och säga att det är jag som är originalet! Spelar ingen roll om Saik har 100 fler SM guld än A.I.K, vad har det med namnet att göra? Ni skämmer ut er!!!

    SvaraRadera
  3. Finns inget lag som heter Solna!!!
    De heter AIK. Inget mer! Allmänna IdrottsKlubben. Punkt. Att kalla dem Solna gör er bara små och missunnsamma. Tror ni mig inte? Googla. Den enda kopplingen Solna har till det riktiga AIK är att deras kontor ligger där.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar